Nästa artikel

Vad händer i hjärnan när barn lär sig nya ord? Det är frågeställningen för en ny avhandling vid Lunds universitet.

– Genom experiment har forskare vid Lunds universitet lyckats se hur barnens språkinlärning ser ut och förändras i åldern 20 till 24 månader genom att isolera hjärnans grundläggande språkinlärningsmekanismer. Det vill säga vår medfödda förmåga att lära oss nya ord.

Försöksgruppen bestod av ett stort antal 20 månader gamla barn som kom till Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet för att mäta hjärnans elektriska aktivitet. Där fick de med en elektrodmössa på huvudet titta på en sorts digital pekbok, ett bildspel som visade bilder på objekt som sedan benämndes med ett ord. För att undersöka hur de bearbetade bekanta ord och objekt användes riktiga ord som hund, bord och anka. Dessutom visades bilder på låtsasobjekt om benämndes med låtsasord som ”rasme” och ”gilp” för att se vad som händer i hjärnan under pågående inlärning av ett nytt ord. Sedan analyserades hur hjärnan reagerade när objekten benämndes med rätt ord upprepade gånger, samt när de benämndes med fel ord. Experimentet upprepades när barnen var 24 månader gamla.

Resultaten av studien visade bland annat att förmågan att lära sig nya ord förbättrades avsevärt mellan de två försökstillfällena. Vid 2 års ålder kunde barnen koppla ihop de nya låtsasorden och objekten, något de inte klarade fyra månader tidigare. Under samma 4-månadersperiod sågs även en tredubbling av ordförrådet.

– Vi fann också skillnader mellan barn med stora och små ordförråd, säger Kristina Borgström. Medan barn med stora ordförråd snabbt förstod kopplingen mellan de nya orden och objekten så behövde barnen med mindre ordförråd flera upprepningar innan ordets betydelse blev klart för dem, säger Kristina Borgström, psykolog som utfört studien.

Annons