Nästa artikel

“Ett grundläggande problem för många elever med NPF är motivation, svårigheter att uttrycka sig och en rädsla för att misslyckas”, säger utvecklingsledare Helene Fägerblad. Hon såg behovet och tog fram en enkel men effektiv metod för inlärning.

”Greppa begreppen” är en metod för inlärning som går ut på att eleven använder kort med nyckelord kopplade till ett visst ämne eller frågeställning, i stället för att exempelvis försöka lära sig något genom att läsa en längre text.
Eleven diskuterar kring dessa ”begreppskort” utifrån ett specifikt syfte och kan arbeta med att se exempelvis samband, struktur eller konsekvenser.

– Begreppskorten tränar kognitiva förmågor som uppmärksamhet, minne, språk, logiskt och kreativt tänkande, beslutsfattande och problemlösning. När jag började använda dem upptäckte jag att alla elever blev hjälpta av dem, och att de dessutom tyckte att det var roligt, säger Helene Fägerblad.

 

”Skolproblematiken återkom”
Helene Fägerblad är utvecklingsledare och biträdande rektor på gymnasieskolan Älvdalens Utbildningscenter. Metoden ”Greppa begreppen”, som går ut på att arbeta med begrepp på ett strukturerat sätt, utvecklade hon när hon arbetade som specialpedagog på en högstadieskola i Danderyd. När hon senare började arbeta inom Stockholms läns landstings ”Habilitering och hälsa”, som ger stöd åt barn och vuxna med bland annat autism, började hon oplanerat att föreläsa om metoden.

– När jag var ute och föreläste om stöd i vardagen, som habiliteringen egentligen arbetar med, återkom hela tiden skolproblematiken. Det visade sig vara det stora problemet bland dem jag mötte. Många barn med NPF har ju svårigheter med motivation, svårigheter att uttrycka sig och kanske också en rädsla för att misslyckas i skolan, säger hon.

 

Lyfter ut det centrala innehållet
Helene Fägerblad satte sin metod på pränt, och ”Greppa begreppen” finns i dag som en del av läromedelsserien ”PULS” i NO och SO, utgiven av Natur & Kultur.

– Med jämna mellanrum får jag mejl från lärare som använt sig av det här, och det är jättekul. Nu med den digitala utvecklingen finns det jättestora möjligheter att utveckla metoden, exempelvis med smartboard, säger hon.

Huvudkärnan i metoden är att lyfta ut det centrala innehållet i ett ämne eller en viss frågeställning, i stället för att bearbeta en längre text.

– Visst är textbearbetning också en viktig del av skolundervisningen, men det är kanske inte alltid det som ska ta mest energi. Med begreppskorten går man direkt på innehållet, säger Helene Fägerblad.

 

”Finns inget rätt eller fel”
Den stora fördelen med begreppskort, är att de är enkla, kan användas i alla årskurser, och att metoden kan anpassas till elevens kunskaps- och mognadsnivå.

– När det behövs extra tydliggörande kan man lägga till bilder till begreppskorten. Har man elever som är mer självgående kan man låta dem samarbeta i grupper. Det behöver inte alltid finnas något ’rätt’ eller ’fel’ svar, huvudsaken är att eleven kan motivera hur de har tänkt, säger Helene Fägerblad.

Hon tror att behovet är stort av att hitta alternativa sätt att hjälpa eleverna ta till sig kunskap.

– Med de traditionella metoderna händer det ju att man som lärare blir sittande med material och frågeställningar, och att eleverna lämnar in en skriftlig uppgift blank, utan att ha förstått frågan. För att nå de elever som har svårt med motivationen och som inte riktigt kommer in i kunskapsprocessen behöver man hitta andra sätt, säger Helene Fägerblad.
 

– Om jag som lärare blir nyfiken och vill testa begreppskort, hur gör jag?
– Det är väldigt enkelt och det behövs inga långa förberedelser, utan du kan börja här och nu. Du kan antingen använda läromedlet från Natur & Kultur eller göra egna begreppskort digitalt för att använda på dator eller smartboardtavla. Det går naturligtvis också bra att tillverka begreppskort på vanligt papper.

– Plocka ut de centrala begreppen från den text eleverna arbetar med och fokusera på förståelsen och ämneskunskaperna. Det kan exempelvis handla om att visa på kretslopp eller ekosystem inom biologin, sambandet mellan avgaser och global uppvärmning eller att visa på olika kategoriseringar eller hierarkier inom olika ämnen.

FAKTA GREPPA BEGREPPEN

  • Är en metod för inlärning, som tränar grundläggande begreppsförståelse och hjälper eleverna att skapa sammanhang och struktur i sitt lärande.
  • Metoden bygger på att man använder kort med centrala begrepp i ett visst ämne. Till korten kan man använda bilder för extra tydliggörande.
  • Genom att eleverna själva bygger ”begreppskartor” i visuella mönster tränas förmågan att uppfatta och förstå sammanhang. Att själv lägga och flytta begrepp ökar också motivationen. Genom dialog kring begreppen kan eleven också ha lättare att uttrycka sina kunskaper.
  • Kognitiva funktioner som tränas är uppmärksamhet, minne, språk, logiskt tänkande, kreativt tänkande, beslutsfattande och problemlösning.
  • Metoden finns utgiven som tryckt läromedel i NO och som digitalt läromedel i SO (Historia och Geografi) för årskurs 7-9 (serien PULS, Natur & Kultur).
  • I rapporten ”Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium”, utgiven av Habilitering & Hälsa, Stockholms läns landsting, kan du läsa mer om ”Greppa begreppen”.

Källa: Helene Fägerblad, upphovsman ”Greppa begreppen”
 

Annons