Lagstöd

Del 1. En begriplig, hanterbar och meningsfull lärmiljö och undervisning som kopplas till elevernas möjlighet att nå kunskapskraven. Det är centralt för att eleverna ska kunna utveckla och visa sina förmågor inom skolan. Det berättar specialpedagogen, författaren och föreläsaren Gudrun Löwendahl Björkman.
Just nu pågår den statliga utredningen Att vända frånvaro till närvaro, om hemmasittare. Malin Gren Landell är den som leder uppdraget.
Skälet till att ett barn vistas på korttidshem brukar ofta vara att föräldrarna ska avlastas i vardagen. Men det finns också stora fördelar för barnet. På ett korttidshem får man möjlighet att skaffa nya kompisar och göra roliga aktiviteter.
”Vi ska vara en plats där människor ska kunna bygga upp sig för att komma vidare.” Till Jobbverket kommer personer som haft det svårt på arbetsmarknaden för arbetsträning och mellanlandning utan stress.
Kompetensen om funktionsnedsättningar behöver bli bättre generellt inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Sverige, anser regeringen. Intresset för att ta del av 190 miljoner kronor i statsbidrag till kompetenshöjande insatser är stort, även om långt i från alla kommuner har skickat in intresseanmälningar.
Ökad kännedom om Samordnad individuell plan och bättre tillgänglighet hos BUP är två områden som drivs inom projektet Uppdrag Psykisk Hälsa – ett samarbete mellan regeringen och SKL.
Ska en person med autism få boendestöd grundat på ”skäliga” eller ”goda” levnadsvillkor? Det beror på vilken lagstiftning som tillämpas. Enligt Autism- och Aspergerförbundet måste lagen reformeras. Det anser även Göteborgs kommun, som har utvecklat ett eget boendestöd.
Ska unga lagöverträdare med NPF dömas för brott om de har en sådan låg mental mognad att de saknar förmåga att förstå följderna? Nej, säger Autism- och Aspergerförbundet och forskare vid Stockholms universitet. De menar att uppsåtsbedömningen måste ses i ljuset av funktionsnedsättningen.
– Barn med funktionsnedsättningar har absolut inte samma rättstrygghet som andra barn, säger Katrin Lainpelto vid Stockholms universitet. Hennes forskning visar att barn med NPF bedöms som mindre trovärdiga av polis och domstol.
På svenska fängelser uppfyller en av fyra intagna kriterierna för adhd-diagnos. Jämfört med hur det ser ut i resten av samhället är det en stor skillnad. Men vad beror överrepresentationen på, och kan man göra något för att minska den?