Nästa artikel
Premium Den nya diagnosen ARFID handlar om allvarliga ätsvårigheter som inte har med kroppsideal att göra. Samsjuklighet är mer regel än undantag, i en grupp svenska barn med autism uppfyllde 28 procent av dem kriterierna för ARFID, enligt en studie från Göteborgs universitet. Special Nest intervjuar barnläkaren Gudrun Nygren och psykologen Petra Linnsand som har forskat om ARFID bland små barn med autism.
ARFID är en förkortning som kan översättas till undvikande och/eller restriktiva ätsvårigheter. Till skillnad från mer välkända ätstörningar är personen inte fixerad vid kroppen eller vikten. Snart har tio år gått sedan ARFID inkluderades i den välanvända diagnosmanualen DSM-5. Dock finns inte ARFID i diagnossystemet som just nu används i Sverige, ICD-10, vilket möjligen är en bidragande orsak till att diagnosen inte har fått ett särskilt starkt fäste i vårdpersonalens el
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Ny bok ska hjälpa elevassistenter: ”Gör ofta ett otroligt jobb”
- 8 konkreta steg till bättre undervisning: "Ingen quick-fix"
- "Jag har Tourette, Tourette har inte mig!"
- När motorn saknas - om ADD
- TBA i skolan – förstärk det du vill se mer av
- 10 saker varje barn med autism önskar att du visste
- Diagnosen PDA används trots kritik