Nästa artikel
-
Susan Contreras Cordova tillsammans med dottern Abby, som idag är 8 år gammal.
Premium Susan Contreras Cordovas vardag vändes upp och ner när hon fick dottern Abby, 8, som har autism och som saknar verbalt språk. Som npf-förälder har Susan kämpat med sömnlöshet, oförståelse och bristande ork – men har också känt stor samhörighet med andra funkismammor. ”När det var som mörkast önskar jag att jag hade vetat att det skulle bli så här bra”, säger hon till Special Nest. Här är några av hennes viktigaste lärdomar från livet som npf-förälder.
1. ”När vi förstod kunde vi börja prata med varandra” ”Ett halvår efter att Abby hade börjat förskolan blev jag och min man kallade på ett möte med rektor och förskolepedagog. Väl där sa pedagogen direkt att det kunde vara så att Abby hade autism. Jag och min man bröt ihop, vi köpte direkt att det kunde röra sig om autism. Fast vi inte pratat med varandra hade känslan att det var något funnits i bakhuvudet på oss båda. För att inte besvära den andre med ens egna oro
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- 8 konkreta steg till bättre undervisning: "Ingen quick-fix"
- Far- och morföräldrar viktiga stöd i funkisfamiljer
- Så fungerar adhd-medicin
- Pandas – en autoimmun sjukdom med neuropsykiatriska symtom
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer