Ishockey är en sport som ofta snabba byten och krav på intensitet och explosivitet. Det är några av anledningarna till att hockeyn lockat spelare med NPF, inte minst de med adhd. Men enligt Anders Lundberg, utbildningsansvarig på svenska Ishockeyförbundet, har bemötandet inte alltid varit optimalt. Inom lagidrotter saknas ofta en tradition av att anpassa träningen för den som har särskilda behov.
– Vissa tränare individanpassar inte. Det beror delvis på den klassiska principen att det är en lagidrott och att det ska vara likadant för alla, berättar han.
Till stor del har bristerna berott på kunskapsluckor. Anders Lundberg har ofta hört tränare berätta att de är osäkra på hur man bäst bemöter barn och ungdomar med NPF.
– Jag har själv sett och upplevt att ledare är väldigt otrygga, man har inte koll på vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är, säger han.
Tanken att göra något för att öka tränarnas kunskaper har funnits ett tag, men fallit på att det inte funnits något utbildningsmaterial att utgå från.
– Vi letade efter material om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för idrottsledare, men det fanns inget. När vi inte hittade det ville vi i stället göra ett eget material, säger Anders Lundberg.
Utbildningsmaterial fokuserar på styrkor
Önskemålet ledde till en kontakt med riksförbundet Attention, som hjälpte till att skriva ett utbildningsmaterial som riktar sig till både ledare, barn med NPF samt deras föräldrar. Något som var viktigt att få fram i skriften var att adhd och aspergers kan vara någonting positivt, bara det utnyttjas på rätt sätt.
– Handboken fokuserar på styrkorna hos de här individerna, inte på de eventuella problem som kan uppstå. Det handlar om en vilja att våra ledare ska se möjligheterna, berättar Anders Lundberg.
Utbildningsmaterialet finns att ladda ner på Ishockeyförbundets hemsida. Men det används också i NPF-utbildningar som Attention håller i. Utbildningstatsningen lades där den ansågs ha störst effekt: på Ishockeyförbundets instruktörer. Dessa instruktörer håller i sin tur i ledarkurserna som alla nya hockeytränare går igenom. På så sätt kan expertkunskaperna nå ut till väldigt många.
– Det är så vi når absolut flest. Varje år är det ungefär 1000 tränare som går grundkursen och alla dessa får NPF-delen, säger Anders Lundberg
Marie Adolfsson, psykiatriföreläsare på Attention, är en av dem som hållit i utbildningen. Hon är mycket positiv till att ett stort idrottsförbund har satsat rejält på att öka sin NPF-kompetens.
– Det är så många barn med NPF som inte kan ha en meningsfull fritid, eftersom de är exkluderade från olika aktiviteter. Därför blev vi glada och tacksamma när Ishockeyförbundet hörde av sig, säger hon.
Marie Adolfsson har varit nöjd med inställningen hos dem hon träffat under utbildningarna.
– De är väldigt intresserade, engagerade. Det finns en fin syn på människor i stort och ett inkluderingstänk. De flesta har själva spelat ishockey och är insatta i att NPF kan vara styrkor i hockeyn, säger hon.
Satsningen fortsätter
Än så länge har det inte gjorts någon formell utvärdering av det senaste årets satsning. Men Anders Lundberg är positiv till hur det gått hittills.
– Det vi kan konstatera är att tränarna uppskattat den här delen väldigt mycket. Även själva materialet har fått otroligt mycket positiv respons, särskilt från föräldrar till barn som har någon diagnos. De säger att det är ett fantastiskt material, berättar han.
Satsningen kommer att fortsätta under 2016, berättar Anders Lundberg. Förutom att nya tränare ska få NPF-utbildning även i fortsättningen finns också planer på att sprida kunskaperna till dem som redan är inne i systemet.
– Det är inget vi gör bara i ett år, utan det ska fortsätta. Vi har absolut en tanke på att lägga in NPF-innehåll på fortbildningskurserna, för att fånga upp äldre tränare, säger han.
– Varför är NPF-satsningen viktig?
– Det här är en fantastisk idrott, och vill att så många som möjligt ska hitta till ishockeyn och uppleva hur bra och rolig den faktiskt är.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Snart kommer ”krafttag” för bättre studiero i skolan