Nästa artikel

  • Psykologen Veronika Kéri är medförfattare till en bok om mentalisering och initativtagare till en kurs i mentaliseringsbaserad terapi vid Uppsala universitet. "Eftersom mentaliseringssvårigheter ligger till grund för många olika former av psykisk ohälsa är det bra att arbeta med just grundorsaken, vilket man gör i MBT", säger hon.

”Nedsatt mentalisering gör att man fungerar sämre med andra”

Premium Förmågan att förstå sina egna och andras mentala tillstånd kallas mentalisering, vilket är centralt för fungerande sociala relationer. Personer med autism kan dock ha svårigheter med just detta. Special Nest intervjuar psykologen Veronika Kéri om mentaliseringsbaserad terapi (MBT) vars målsättning är att stärka denna förmåga.

För en utomstående kan det psykologiska begreppet ”mentalisering” verka komplicerat, men dess innebörd är egentligen ganska enkel. Mentalisering är en psykologisk förmåga och process som människor använder dagligen – ofta omedvetet, ibland medvetet – i sina relationer och interaktioner med omgivningen. I korthet handlar mentalisering om att kunna förstå och tolka sina egna och andras tankar och känslor – och hur de hänger ihop med hur en själv och personer i omvärlden ha

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2018-11-05 03:00
Text: 
Tomas Nilsson
Kategorier: 
Liv & Hem
Metoder

Liknande innehåll

  1. Terapin ger kontroll över känslorna
  2. Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
  3. Tredje vågens KBT i perspektiv
  4. Terapiformen där känslorna får ta plats
  5. Självskadebeteende – ett sätt att hantera outhärdliga känslor
  6. Studie: Natur och djur kan underlätta samspelet vid autism
  7. Lyssnar inte ungdomarna när du vill hjälpa? Så kan du bygga tillit
Annons

Populärt innehåll idag

  1. Pax-modellen ska öka studieron och tryggheten i klassrummen
  2. Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
  3. Så fungerar adhd-medicin
  4. Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
  5. Så här funkar WISC-testet
  6. Restriktiva ätsvårigheter: "Stora konsekvenser"
  7. ”Ofrivilliga blinkningar är vanligast”