Monica Klasén McGraths tips till mor- och farföräldrar:
1. Ta vara på det du har. Tänk på att du spelar en viktig roll med din erfarenhet av livet. Var lugn och se dig själv som en tillgång.
2. Dina barn behöver medkänsla, inte medlidande. Tyck inte synd om ditt vuxna barn.
3. Ta emot och försök glädja dig åt ditt barnbarn som det är. Förminska inte eller släta över problem.
4. Våga vara ärlig mot dig själv och ditt barn – berätta om det är något du är osäker över. Tycker du det är mödosamt att ta hand om barnbarnet så säg det istället för att komma med svepskäl.
5. Våga visa 100-procentig kärlek. I alla problem finns en öppning, och det är i svårigheter man behöver varandra.
6. Skuldbelägg inte dig själv eller ditt barn.
7. Hymla inte med din sorg, men lägg den inte på dina barn.
8. Det är viktigt att ha kunskap om och förståelse för ditt barnbarns tillstånd. Läs på, gå på seminarier och ställ frågor.
9- Lägg dig inte i ditt barns liv och ifrågasätt inte uppfostran.
10. Ställ upp för barnet om du kan, glöm inte att du är viktig.
11. Gå inte emot din egen läggning, var istället tydlig med vad du kan bidra med.
Monica Klasén McGrath är frilansjournalisten och författaren som 2008 skrev boken ”Annorlunda barnbarn” – en bok om hur livet kan se ut med ett barnbarn som har en funktionsnedsättning. Boken bygger på intervjuer med föräldrar, mor- och farföräldrar samt professionella inom vård och habilitering.
– Allt började med att jag skulle göra ett reportage om mor- och farföräldrar till barnbarn med olika funktionsnedsättningar. Jag intervjuade därför ett antal mor- och farföräldrar om deras erfarenheter, och de delade alla upplevelsen av att barnbarnets situation förändrat deras liv i grunden, säger Monica Klasén McGrath.
Har ingen djupare förståelse
Genomgående för många av de som Monica Klasén McGrath pratade med var att de hade svårt att greppa just de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna, eftersom de ibland inte syns utanpå och därmed kan vara svåra att förstå.
– Det är vanligt att man inte inser vad diagnosen handlar om. Många har kanske läst om diagnoserna i tidningarna och hört om dem på tv, men egentligen har de ingen djupare förståelse. Vissa känner oro för att en diagnos på sikt kommer att leda till kriminalitet och våld. Det är lätt att ta ut saker i förskott som bygger på föreställningar och fördomar, säger Monica Klasén McGrath.
Kan drabbas av en tredubbel sorg
För många mor- och farföräldrar innebär barnbarnets diagnos att man drabbas av en tredubbel sorg – en sorg för barnbarnet där huvudet fylls med frågor som ”hur kommer skolan bli?” och ”går det att få ett bra liv?”. En sorg för det vuxna barnet – föräldern till barnbarnet, med en oro för hur de ska klara av situationen. Den tredje sorgen är den egna sorgen som ofta bygger på en besvikelse som många känner skam över.
– Samtidigt som man älskar sitt barnbarn kan man känna en besvikelse över att allt inte riktigt blev som man tänkt sig, säger Monica Klasén McGrath.
Nyckeln till oron stavas kunskap och kommunikation.
– De som kan hantera känslorna kring diagnosen bäst är de som letar kunskap, tar åt sig kunskap och vågar kommunicera med barnbarnets föräldrar, säger Monica Klasén McGrath.
Läs på om diagnosen
På nätet finns det många sajter som har tydlig och uppdaterad information om funktionsnedsättningar. Till exempel har riksförbundet Attention en anhörigportal på sin webbplats där det finns utförlig och relevant information kring hur det är att vara anhörig till en person med NPF. Där finns även intervjuer med anhöriga; bland annat med mor- och farföräldrar.
– Läs på om diagnosen eller diagnoserna för att minimera osäkerheten och skapa en större förståelse. För många gör kunskapen att man blir tryggare i sin roll gentemot barnbarnet, men också gentemot det vuxna barnet. Man blir lugnare och mindre orolig när föreställningarna och fördomarna inte längre får bestämma. Dessutom kan man erbjuda ett bättre och tryggare stöd, säger Monica Klasén McGrath.
Viktigt med acceptans och samtal
– En annan viktig del är kommunikation. Har man en god relation med sitt vuxna barn ska man se till att kommunicera mycket för att på så sätt inhämta kunskap och ge stöd. Låt inte din egen osäkerhet stå i vägen, säger Monica Klasén McGrath.
Hon betonar också att det är viktigt att inte glömma bort sina egna känslor och att det är viktigt med acceptans inför sig själv om hen känner sorg eller oro.
– Är man ett par kan man ventilera med varandra, men alla har inte en partner eller vän att prata med, och då kan det vara en bra idé att vända sig till nätverk för anhöriga eller kanske gå till en psykolog. Man måste ta hand om sina egna känslor, säger Monica Klasén McGrath.
Vill en träffa och prata med personer i en liknande situation som sin egen anordnas det mötesträffar för anhöriga i flera av riksförbundet Attentions lokalföreningar. Hur de olika träffarna ser ut beror dock på vilket intresse som finns i lokalföreningen och om någon tar initiativ till att starta en mötescirkel.
Även Autism- och Aspergerföreningen, som också består av lokalföreningar över hela landet, anordnar träffar för anhöriga i allmänhet och ibland även för mor- och farföräldrar.
Prata om känslor och få kunskap
I Stockholms lokalförening träffas under hösten en grupp mor- och farföräldrar under fyra tillfällen. De använder då Monica Klasén McGraths bok ”Annorlunda barnbarn” som diskussionsunderlag.
– Det är en alldeles nystartad grupp som aldrig träffats förut. Därmed är det också väldigt nytt för alla att prata om sina barn och barnbarn. Det är väldigt skört och känslosamt och för vissa är det svårt att prata om barnbarnets diagnos, säger Birgitta Joelsson som arbetar på Autism- och Aspergerföreningen i Stockholm.
Men att prata om sina känslor och samtidigt försöka inhämta så mycket kunskap som möjligt är det bästa sättet att hantera de känslor som kan uppstå, det är alla överens om.
– Mor- och farföräldrar spelar ofta en otroligt viktig roll i dessa familjer. Många berättar att tillvaron med barnbarnen är väldigt rik och många inser att man lärt sig mer än man någonsin skulle ha gjort annars, säger Monica Klasén McGrath.
Läsvärd information för mor- och farföräldrar till barn med NPF:
* Material för anhöriga: http://attention-riks.se/npf/anhorig/
* Intervju med en mormor till ett barn med ADHD: http://attention-riks.se/npf/anhorig/familj-slakt-omgivning/barnbarn-med-npf/
* Autism- och aspergerföreningen: http://www.autism.se
* Riksförbundet Attentions lokalföreningar: http://attention-riks.se/lokalt/vara-lokalforeningar/
* Autism- och aspergerföreningens lokalföreningar: http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=17158
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Idol-finalisten Margaux Flavet hyllas för sin öppenhet om autism
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips