– Det finns ett stort intresse i såväl den psykiatriska vården som inom kommunerna för att använda sig av peer support och bygga upp en verksamhet i Sverige där människor med egna erfarenheter kan arbeta som stödjare inom vården, säger Kjell Broström, intressepolitisk ombudsman på NSPH i ett pressmeddelande.
Flera länder i världen, bland annat Nya Zeeland och USA, har redan professionellt, vårdinriktat kamratstöd.
Studier visar att patienter som möter en patientstödjare som har liknande erfarenheter bakom sig får ökat hopp om möjlig förbättring, vilket har lett till färre inläggningar och kortare vårdtider. Inom slutenvården kan en kamratstödjare ha som uppgift att exempelvis skapa förtroende hos patienten, bidra till att undvika stigmatisering, dra igång aktiviteter och vara med och förbereda för hemkomsten när det är dags.
Inom kommunen kan uppgifterna i sin tur handla om att uppmuntra till social aktivering och fysisk träning och erbjuda planeringsstöd kring studier, sysselsättning eller arbete.
Det är ett treårigt projekt, som de hoppas ska leda fram till en certifiering för peer supporters.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Social träning i skolmiljö för elever med autism – så funkar Skolkontakt: "I gruppen är det okej att vara sårbar"
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Så här funkar WISC-testet
- 5 lästips om vikten av fysisk rörelse
- Tro och tvivel efter ny utredning om specialpedagoger och speciallärare: "Förändring kräver också omorganisering"
- ”Måste få pedagogiska elitstyrkan till anpassade skolformen”
- Kan rätt belysning ge barn med autism bättre sömn? Forskning pågår