I Friends-rapporten Mobbningens förekomst framkommer att totalt 140 000 elever mellan nio och arton år har varit utsatta för mobbning i skolan eller på nätet under de senaste månaderna. Denna siffra motsvarar tre elever i varje klass. Magnus Loftsson, forskningsledare på Friends, tycker att resultatet är alarmerande.
– Mobbningen har fördubblats under den senaste tioårsperioden och vi ser att den negativa utvecklingen fortsätter. Det går åt fel håll, säger han och tillägger:
– Vi har länge tänkt att nätmobbningen ligger bakom ökningen, men det stämmer inte riktigt. Mobbningen sker fortfarande i hög grad i den fysiska miljön i skolan.
Flera orsaker bakom ökningen
Rapporten har Friends gjort tillsammans med Örebro universitet och den bygger på en ny Novus-undersökning och på elevstatistik från Skolverket. Den presenterar också en högre förekomst av mobbning än vad tidigare rapporterar har gjort, vilket kan bero på att eleverna har tillfrågats på ett annat sätt. I undersökningar där barn explicit tillfrågas om de har varit utsatta för mobbning tenderar de att underrapportera förekomsten av mobbning. Samtidigt tenderar en större andel barn att rapportera om sin utsatthet när de tillfrågas om sina erfarenheter av specifika kränkande beteenden – utan att ordet mobbning nämns.
Magnus Loftsson kan inte svara på varför mobbningen i skolan har fördubblats de senaste tio åren. Nätmobbningen är en bidragande orsak, men det är inte hela bilden. Inte heller forskningen kan presentera ett entydigt svar. Snarare är det flera faktorer som samverkar.
– Skolan har problem på många plan och det påverkar på olika sätt den här frågan. I början på 10-talet kom en ny läroplan som ställer högre krav på eleverna och som är en bidragande orsak till att många, cirka 15 procent, inte når fullvärdiga betyg i grundskolan. Inte bara eleverna har mycket stress utan också skolpersonalen. Vi ser till exempel att skolor med hög personalomsättning också har mer mobbning.
Tuffare samhällsklimat
Andra Friends-rapporter visar dessutom att skolornas trygghetsarbete – det vill säga insatserna för att förebygga och hantera mobbning – har minskat under de senaste tio åren, samtidigt som mobbningen alltså har ökat. Många elever, ungefär 25 procent, uppger att skolpersonalen inte agerar när elever behandlas illa och utsätts för trakasserier av andra.
– Vi ser att problemet med mobbning har hamnat längre ned på agendan hos politiker och myndigheter, och det är svårt att svara på varför. Sedan har vi också fått ett annat samhällsklimat med ökad polarisering, säger Magnus Loftsson.
Elever med npf är mer utsatta
Special Nest rapporterar återkommande om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska diagnoser. Forskning visar till exempel att en betydande portion av elevgruppen med autism har hög frånvaro och inte når gymnasiebehörighet. Vad visar då statistiken från Friends – är elever med npf mer utsatta för mobbning än andra?
– Vi frågar inte specifikt om funktionsvariationer och det är en brist i våra undersökningar. Vi frågar däremot om mobbningen beror på till exempel rasism eller funktionssätt, och där kan vi se i våra undersökningar och från tidigare forskning att elever med adhd och autism tenderar att vara särskilt utsatta, säger han och tillägger:
– Många elever med npf får inte det stöd som de behöver eller har rätt till i skolan och riskerar samtidigt att få utstå kränkningar av olika slag. Det blir en dubbel utsatthet.
Stora konsekvenser av mobbning
På det individuella planet kan mobbningen ha ett högt pris. Och även på samhällsnivå kan konsekvenserna bli digra, i synnerhet när tre elever i varje klass är utsatta. Forskning visar nämligen att den som exponeras för trakasserier och kränkande beteenden löper påtagligt högre risk att drabbas av depression, ångest, sömnsvårigheter och suicidtankar.
– Allt detta brukar nästan komma som ett brev på posten. Vi pratar här om orsakssamband: ju mer och ju längre mobbning, desto större påverkan på hälsan, säger Magnus Loftsson.
Mobbningen påverkar även individen under vuxenlivet. Special Nest har tidigare intervjuat Andreas Lindholm som i vuxen ålder brottas med tydliga drag av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) efter att ha utsatts för mobbning i skolan.
– De långtidsstudier som har gjorts visar att elever som har varit mobbade har mer svårigheter på arbetsmarknaden och med hälsan senare i livet, säger Magnus Loftsson.
Detta behöver göras
Friends vill att den kommande regeringen ska tillkännage en nollvision mot mobbning och ha som delmål att halvera förekomsten av mobbning under den närmaste mandatperioden. De efterfrågar en bred kommission som ska involvera elever, myndigheter, skola, forskare och civilsamhälle – med målet att identifiera åtgärder mot mobbning. Idag nämns inte heller ordet ”mobbning” i skollagen, vilket är en annan sak som Friends vill ändra på. De vill även se ett nationellt enkätsystem för att mäta förekomsten av mobbning, något som saknas idag och som skulle kunna ligga till grund för utvecklandet av lokala och nationella riktlinjer. Magnus Loftsson betonar att arbetet mot mobbning behöver bli mer organiserat.
– Så som det är idag är det upp till varje huvudman att avgöra hur de ska arbeta mot mobbning. Det blir lite av ett lotteri för eleverna – vissa skolor är jättebra medan andra rentav döljer problemen. Det behövs mer tydliga riktlinjer från Skolverket.
Sticker ut i Norden
Att förekomsten av mobbning har fördubblats i Sverige de senaste tio åren innebär också att vi har blivit omsprungna av våra nordiska grannar. Finland har nått framgångar på området genom metoden Kiva, som Special Nest har rapporterat om tidigare. Magnus Loftsson berättar att Norge har mobbning högt upp på prioriteringslistan, vilket bland annat har lett till en hög grad av nationell samverkan. Även Danmark har fokuserat på området och lyckats kapa ned förekomsten av mobbning, om än från högre nivåer jämfört med Sverige.
– Helt klart är att vi inte ser samma ökning av mobbning i Danmark, Finland och Norge som vi gör i Sverige. Den här negativa utvecklingen måste vändas, säger han.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- De vill förmedla autism bakom "daterade" diagnoskriterier
- Stark kritik mot inkludering: ”Elever har olika förutsättningar”
- Anna Planting-Gyllenbåga nominerad till sommarvärd i SR
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Så här funkar WISC-testet
- Så ges bättre stöd vid kognitiva svårigheter – 5 tips ur bok om PFA
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån