Rapport från Specialpedagogiskt forum

Konferensen startade med utgångspunkt i Ulf Fredrikssons, docent i pedagogik, föreläsning om vad som är orsakerna till att svenska skolan visar de resultat den gör och hur vi ska vända trenden. Något som kom att genomsyra de kommande föreläsningarna. Torkel Klingbergs nya föreläsning, baserad på hans bok "Hjärna, gener och jävlar anamma", om hur barns hjärna och motivation utvecklas och npf-pedagogen Joanna Lundin från Källbrinksskolan som visade på hur man verkligen kan göra väckte Special Nests intresse extra mycket.

Torkel Klingberg är professor på Karolinska Institutet och forskar på hjärnan. Han har skrivit flera böcker tidigare och publicerat vetenskapliga artiklar om bland annat arbetsminnet som har intresserat många. Under föreläsningen var det fokus på forskningen kring arbetsminne och matematik. Går det att hitta ett naturligare, roligare och bättre sätt att lära? Torkel Klingberg pratade också om GRIT. Något som man börjar titta på allt mer inom forskningen. GRIT är inte direkt kopplat till känslan att få belöning utan till drivet fram till dess att du får en belöning.

Frågan om man kan träna upp GRIT ställdes och svaret kom snabbt. "Vi vet inte men vi behöver tala mer om GRIT", menar Torkel Klingberg och säger att det handlar om ett långsiktigt mål, att hålla fast vid något trots motgångar under en längre period.

Joanna Lundin, npf-pedagog på Källbrinksskolan, berättade om hur man har npf-anpassat miljöer och arbetssätt på skolan. Hennes praktiska npf-anpassningar med fokus på visuella stöd, enhetliga färger i korridorer, struktur för elevens arbete, hjälpmedel, ljuddämpande möbler och fokus på lösningar i stället för problem inspirerade publiken och var sedan ett av de stora samtalsämnena kring lunchborden. Hon hann nypa åt sin publik lite extra då hon betonade att en bidragande faktor är att Källbrinksskolan har tagit bort sina ”skrubb-häxor”, alltså specialpedagoger som bara sitter på sin kammare och inte möter barnen där de befinner sig. På skolan arbetar man fokuserat med att elevens behov ska styra och då behöver resurserna fördelas så att de kommer eleverna som bäst till godo.