Risken för bland annat hjärnskador, neurologiska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och sämre hälsa är större bland barn som är mycket för tidigt födda. Även om den neonatala vården är bra i Sverige så brister stödet när barnen lämnar sjukhuset. Ofta blir följden en ostrukturerad uppväxt där resurser, verktyg och rutiner saknas för denna grupp, enligt Svenska Prematurförbundet.
En ny svensk studie publicerad i den medicinska tidskriften JAMA Pediatrics har undersökt avvikelser i hjärnans utveckling vid sex års ålder hos svenska barn som är mycket för tidigt födda. Resultatet visar att två tredjedelar har en kognitiv nivå vid skolstart som gör att de kan behöva stödåtgärder i skolan.
– Denna grupp av barn har milda problem med flera funktionsnedsättningar såsom motorik, kommunikation och inlärning, vilka sammantaget gör att de får svårigheter i skolan, säger Ulrika Ådén, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande. Hon fortsätter:
– Oftast är nedsättningarna inom varje färdighet så pass små att de inte uppfyller diagnoskriterierna och faller därmed utanför radarn.
Enligt Magnus Domellöf, ordförande för Svenska Neonatalföreningen, är kunskapsbristen om för tidigt födda barns behov stor hos exempelvis lärare och rektorer.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Pianot blev räddningen i det svåra – nu sprider Anna kunskap om autism
- Rapport: Tidiga insatser avgörande för att stoppa läs- och skrivkrisen
- Neurotypisk och neurodiversitet – vad betyder begreppen?
- Lästips: Starka känslor vid npf – och hur dessa kan hanteras
- Så här funkar WISC-testet
- Ny handbok i specialdidaktik – så kan lärare få fler elever att lyckas
- Så kan Wittingmetoden hjälpa elever med autism och dyslexi