För tidig födsel ökar sannolikheten för autism

– Jag tror det inte är så känt i autismkretsar, den här aspekten. Jag känner inte till någon annan patientgrupp där det är så mycket ökad risk för autismspektrumdiagnoser, säger Ulrika Ådén, neonatolog och forskare.

I Sverige har vi, tillsammans med Japan, de allra minsta barnen i världen. 70 procent av de barn som är födda innan vecka 27 överlever. I en nationell uppföljningsstudie, Express, har man undersökt extremt för tidigt födda barn födda 2004–2007. Man tittade på intelligensnivå, neurologisk och motorisk utveckling när barnen fyllt 6 år. I Stockholm valde man också att titta extra noga på autismspektrum. Man noterade att 14 procent av dessa barn fått autismspektrumdiagnos och att 29 procent hade symtom inom autismspektrumet.

Forskarna är ännu inte på det klara med vad det beror på. Det finns olika teorier.

– Jag tror det kan ha att göra med hur sjuka de är tidigt i livet och hur hjärnan växer då. På magnetkameraundersökningar ser vi att de här barnens hjärnor växer sämre, det kanske beror på att de varit sjukare och att de kanske inte fått tillräcklig näringstillförsel, säger Ulrika Ådén.

Sjukare som nyfödda
När barn föds innan vecka 27 är näringstillförseln väldigt viktig. Barnen får dels modersmjölk via en sond i magsäcken, dels näringsdropp. De har ökad risk för hjärnblödningar och behöver ofta operationer för bland annat hjärtat och tarmarna. De intensivvårdas och får ofta ligga i respirator under flera veckor. Under dygnet de opereras är det svårt att tillgodose deras näringsbehov.

– Utifrån en liten studie kan vi se att barnen som fick autismspektrumdiagnos var sjukare under nyföddhetsperioder, de hade fler respiratordagar, fler operationer, vägde lite mindre och hjärnorna hade växt sämre, säger Ulrika Ådén men betonar att det var en liten studie och att de planerar en större registerstudie.

Hon arbetar som barnläkare och berättar att de hela tiden funderar på rutinerna för neonatalbarn.

– Vi jobbar hela tiden på att förbättra vården. Kanske ska vi minimera tiden i respirator, och överväga operationer noga, väga för- och nackdelar exempelvis när det gäller ductusoperation [en operation av blodkärl i hjärtat, reds anm.] och verkligen optimera näringstillförseln så att hjärnan kan växa bra. De här barnen behöver näring hela tiden, marginalerna är små.

Banar väg för ny forskning
I år har Sverige infört ett nationellt uppföljningsprogram upp till skolåldern, en rutinsjukvård på neonatalavdelningen för barn som har haft en nyföddhetsperiod med hög risk för senare problem. De undersöker motorik, neurologi, kontakt, kommunikation och språk på barnen när de föds, vid 3 månader, 12 månader, 24 månader och 5,5 år.

Huvuduppgiften är att identifiera problem och kunna sätta in tidiga insatser för barnens bästa.

– Man ska komma ihåg att för de flesta barnen går det ju bra. Det är inte så att alla har problem, men det är viktigt att identifiera de barn som har svårigheter så de kan få rätt hjälp, säger Ulrika Ådén.

Kanske kan dessa studier bana ny väg för autismforskningen.

– Man pratar mycket om genetik när det gäller autism hos fullgångna barn, och det här är ju mer en miljöfaktor som framkallar samma symtom. I och med den här upptäckten kan man lära sig mer om hur hjärnan utvecklas och vad det finns för riskfaktorer för autism, säger Ulrika Ådén.