Studie undersöker internetbehandling för unga med dysmorfofobi

Studien startade i februari 2024 och riktar sig till ungdomar mellan 12 och 17 år från hela Sverige. Under tolv veckor får deltagarna ta del av en internetbaserad behandling där två olika former av KBT jämförs. Studien kan bli den största randomiserade kontrollerade studien hittills om behandling för barn och ungdomar med BDD. Forskarna har rekryterat 85 deltagare av 154, och har idag kommit lite mer än halvvägs med både rekrytering och behandling.

– Ett sätt att försöka hjälpa även de som inte bor i Stockholm eller Göteborg eller andra storstäder är att behandla via internet, säger Anita Birovecz, legitimerad psykolog och doktorand vid BUP:s Forsknings- och Utvecklingscentrum.

När oro för utseendet börjar styra vardagen
BDD kännetecknas av en stark och ihållande upptagenhet vid något i utseendet som upplevs som fel, trots att det inte är något som andra noterar.

– Det innebär att man får väldigt mycket jobbiga tankar kring olika delar i utseendet, vilket ofta leder till stark ångest eller skam, förklarar Anita Birovecz.

Tankarna kan kretsa kring många olika delar av kroppen, men Anita Birovecz förklarar att ansiktet är ett vanligt fokusområde eftersom det är den del av kroppen som är mest synlig i möten med andra människor.

– Det kan till exempel gälla ögonen, huden, näsan eller läpparna. Men det kan egentligen vara vilken del av utseendet som helst, säger hon.

Anita Birovecz förklarar att när tankarna väl har fått fäste utvecklar många olika strategier för att försöka hantera oron, till exempel genom att ständigt kontrollera sitt utseende i spegeln eller att försöka dölja den kroppsdel man är missnöjd med genom exempelvis döljande kläder, solglasögon eller mössa. För vissa leder problemen till att sociala situationer blir allt svårare att hantera och att livet gradvis krymper.

– Det kan leda till att man är väldigt mycket hemma och till slut blir isolerad, säger hon.

Besläktat med OCD – men betydligt mindre känd
BDD tillhör samma diagnosfamilj som tvångssyndrom, OCD, och det finns tydliga likheter mellan tillstånden.

 – Både OCD och BDD innebär att man får obehagliga tankar som leder till ångest och att man behöver utföra olika handlingar eller ritualer för att försöka få bort de tankarna, säger Anita Birovecz.

Uppskattningsvis har ungefär två procent av befolkningen BDD, vilket innebär att tillståndet är ungefär lika vanligt som OCD. Trots det är diagnosen mindre känd och upptäcks inte alltid inom vården.

– Många tycker att det är skamligt att berätta om sina negativa tankar kring utseendet och vågar därför inte ta upp det med sina föräldrar eller med vårdpersonal. En anledning till det kan vara att man tidigare har fått kommentarer från bekanta om att man är ”ytlig” för att man lägger mycket tid på utseendet. Samtidigt vet nog inte heller många ungdomar att det här är något som vården kan hjälpa till med, säger Anita Birovecz.

I stället söker många hjälp för andra symtom, som ångest eller nedstämdhet. Det gör att själva orsaken lätt förblir oupptäckt. Samtidigt, förklarar Anita Birovecz, kan individens insikt kring problematiken ibland vara begränsad, vilket kan göra att motivationen att söka psykologisk behandling inte alltid är hög.

– En del är mer motiverade till att försöka förändra utseendet, än till att tänka att det finns behandling som kan hjälpa.

Men kosmetiska ingrepp löser sällan problemet, understryker hon. Det blir snarare en ond spiral.

– När man har BDD och förändrar det man upplever som fel i utseendet händer det ofta att man fortfarande är missnöjd, eller att oron flyttar vidare till en annan kroppsdel.

KBT har bäst stöd – men forskning på unga saknas
Den behandling som i dag har starkast forskningsstöd vid BDD är kognitiv beteendeterapi, KBT, där man bland annat arbetar med att gradvis minska ritualer och undvikanden och samtidigt förändra hur mycket fokus som läggs på utseendet. Men den mesta forskningen bygger på studier av vuxna patienter. Det är just denna kunskapslucka som den pågående studien försöker fylla genom att undersöka internetbaserad KBT för unga.

Studien är randomiserad och blindad, vilket innebär att forskarna ännu inte vet hur det går för deltagarna eller vilken behandling som fungerar bäst.

– Det vi vet är att det finns ganska lite forskning om behandling för barn och ungdomar med BDD, och att det är något vi verkligen behöver veta mer om, säger Anita Birovecz.