Nästa artikel

Få fall av hat och hot på nätet går till domstol och ännu färre fall leder till fällande dom.

Att hata och hota på nätet är i stort sett riskfritt. Få fall går till domstol och i ännu färre fall är det någon som döms. Anledning är brister i lagstiftningen, ineffektivitet hos polisen och att det är en nästan omöjlig uppgift att identifiera den som hatar anonymt. Det skriver forskning.se

Förra året var det bara fyra procent av anmälningarna om kränkningar på nätet som gav upphov till någon åtgärd. Ännu färre ledde till fällande dom.

Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Han menar att rättsväsendet är ineffektivt. Bland annat saknas poliser som har tillräcklig it-kompetens vilket gör att brotten prioriteras ner. Anonymiteten på internet betyder också mycket. Men det finns också brister i lagstiftningen, då flera saker är lagliga på nätet som inte är det i andra fall. Bland annat att sprida filmer på misshandel och ta betalt för dem. Även om misshandel som brott är olagligt är det helt tillåtet att publicera och sprida filmer där människor misshandlas.

– Hat, hot och kränkningar på nätet måste bekämpas en rad olika sätt, säger Mårten Schultz till Forskning.se. Det behövs fler poliser som har it-bakgrund. Skolan kan ta ett större ansvar. Skollagen är tydlig med att skolan har är skyldig att verka mot kränkningar på nätet som hör ihop med vad som sker i skolan.

Arbetsgivare kan bli mer aktiva eftersom de har kontroll över flödena från en arbetsplats. Även ägarna av de stora digitala mötesplatserna skulle kunna tvingas agera när kränkningar sker på deras webbplatser.

Till exempel skulle det kunna vara otillåtet att inte snabbt ta bort kränkande innehåll. Då skulle direktörer på sajter som Facebook och Instagram straffas för underlåtenhet. Så gör man redan i vissa länder i Europa.

Annons