Nästa artikel
-
Tatja Hirvikoski är psykolog och docent vid Karolinska Institutet.
Premium Allt fler beskriver sig själva som autistiska utan att ha en formell diagnos, ett fenomen som brukar kallas självdiagnostisering eller självidentifiering. Det handlar ofta om personer som känner igen sig i beskrivningar av autism, läser på och använder det som ett sätt att förstå egna erfarenheter och sig själva bättre. I en ny studie framkommer att självidentifierade autister uppger sämre psykisk mående och fler ouppfyllda stödbehov.
Tatja Hirvikoski, psykolog och docent vid Karolinska Institutet, säger till Special Nest att självdiagnostisering inte sällan rör personer som under lång tid har upplevt svårigheter – men som inte har fått dessa utredda inom vården. En återkommande erfarenhet är också, enligt henne, att vissa inte tror att de kommer att tas på allvar i en utredning, särskilt om de har hög utbildning eller ett kvalificerat yrkesliv. – Men utbildningsnivå är ju bara ett livsområde av många. M
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Forskning: Adhd kopplat till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar
- ”Föräldrar till barn med npf måste flytta berg – jag vill hjälpa dem att göra det”
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Bröllop blev startskott till forskningsfond om autism
- Stress och trötthet vid adhd och autism – 7 lästips som kan hjälpa
- ”Enkla åtgärder kan göra stor skillnad för barn med autism”