Nästa artikel
-
Tatja Hirvikoski är psykolog och docent vid Karolinska Institutet.
Premium Allt fler beskriver sig själva som autistiska utan att ha en formell diagnos, ett fenomen som brukar kallas självdiagnostisering eller självidentifiering. Det handlar ofta om personer som känner igen sig i beskrivningar av autism, läser på och använder det som ett sätt att förstå egna erfarenheter och sig själva bättre. I en ny studie framkommer att självidentifierade autister uppger sämre psykisk mående och fler ouppfyllda stödbehov.
Tatja Hirvikoski, psykolog och docent vid Karolinska Institutet, säger till Special Nest att självdiagnostisering inte sällan rör personer som under lång tid har upplevt svårigheter – men som inte har fått dessa utredda inom vården. En återkommande erfarenhet är också, enligt henne, att vissa inte tror att de kommer att tas på allvar i en utredning, särskilt om de har hög utbildning eller ett kvalificerat yrkesliv. – Men utbildningsnivå är ju bara ett livsområde av många. M
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- ”Föräldrar till barn med npf måste flytta berg – jag vill hjälpa dem att göra det”
- 10 märkliga saker neurotypiker gör
- Stress och trötthet vid adhd och autism – 7 lästips som kan hjälpa
- Hjärnkoll på minnet
- Tröst av virtuellt barn kan hjälpa mot depression
- Psykiatriska diagnoser och kreativitet – 5 insikter ur Ekvilibrium
- Hon sprider kunskap om autism: ”Finns mycket kvar att göra”