Nästa artikel
-
Tatja Hirvikoski är psykolog och docent vid Karolinska Institutet.
Premium Allt fler beskriver sig själva som autistiska utan att ha en formell diagnos, ett fenomen som brukar kallas självdiagnostisering eller självidentifiering. Det handlar ofta om personer som känner igen sig i beskrivningar av autism, läser på och använder det som ett sätt att förstå egna erfarenheter och sig själva bättre. I en ny studie framkommer att självidentifierade autister uppger sämre psykisk mående och fler ouppfyllda stödbehov.
Tatja Hirvikoski, psykolog och docent vid Karolinska Institutet, säger till Special Nest att självdiagnostisering inte sällan rör personer som under lång tid har upplevt svårigheter – men som inte har fått dessa utredda inom vården. En återkommande erfarenhet är också, enligt henne, att vissa inte tror att de kommer att tas på allvar i en utredning, särskilt om de har hög utbildning eller ett kvalificerat yrkesliv. – Men utbildningsnivå är ju bara ett livsområde av många. M
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- ”Att sluta maskera är att släppa en tyngd man burit på hela livet”
- Vad händer när en adhd- eller autismdiagnos omprövas?
- Studie: Så kan onda spiraler försämra sömn och mående
- ”Elever måste få öva på att skriva – varje dag”
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
- KAT-kittet hjälper till att identifiera känslor