Nästa artikel
Premium Allt fler beskriver sig själva som autistiska utan att ha en formell diagnos, ett fenomen som brukar kallas självdiagnostisering eller självidentifiering. Det handlar ofta om personer som känner igen sig i beskrivningar av autism, läser på och använder det som ett sätt att förstå egna erfarenheter och sig själva bättre. I en ny studie framkommer att självidentifierade autister uppger sämre psykisk mående och fler ouppfyllda stödbehov.
Tatja Hirvikoski, psykolog och docent vid Karolinska Institutet, säger till Special Nest att självdiagnostisering inte sällan rör personer som under lång tid har upplevt svårigheter – men som inte har fått dessa utredda inom vården. En återkommande erfarenhet är också, enligt henne, att vissa inte tror att de kommer att tas på allvar i en utredning, särskilt om de har hög utbildning eller ett kvalificerat yrkesliv. – Men utbildningsnivå är ju bara ett livsområde av många. M
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Autistiska seniorer: ”Den bortglömda generationen”
- ”Blyghet är inte ett fel som behöver rättas till”
- Autistiska personer positiva till genetisk forskning – men oro kring missbruk finns
- Språkstörning i fokus: Intressanta lästips inför DLD-dagen 2026
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Studie: Så kan onda spiraler försämra sömn och mående
- Digital baksmälla: Nu höjs statusen för handskrift