Ny antologi om fördelar och fallgropar med särskilda undervisningsgrupper

Det vankas stora förändringar i skolans värld. Extra anpassningar åker i papperskorgen, vägen till särskilda undervisningsgrupper blir kortare och det ska läggas mer krut på stödundervisning i matematik och svenska på lågstadiet, antingen enskilt eller i mindre grupp – vilket är omdiskuterade reformer som det råder delade meningar om. Kanske finns det därför inget lämpligare publiceringstillfälle för en ny antologi om särskilda undervisningsgrupper, där flera tongivande röster (se nedan) ger olika synsätt på framgångsfaktorer och fallgropar vid planeringen inför och arbetet med sådana grupper. Den är indelad i tre avsnitt: ett samhälleligt, ett praktiskt och ett individperspektiv.

– Boken har inte som syfte att säga vad som är rätt och fel, utan målet är att lärare, skolledare och annan skolpersonal ska kunna bilda sig en egen uppfattning utifrån den kunskap och de perspektiv som boken ger, säger specialpedagogen och antologins redaktör Max Hjorton till Special Nest och fortsätter:

– Men vi vet av erfarenhet samtidigt att det råder stora skillnader mellan olika SU-grupper när det gäller både placeringsförfarandet och undervisningens kvalitet. 

Höga vågor i inkluderingsdebatten
Den strida strömmen av reformer i skolan har föregåtts av en livlig debatt om inkludering, där vissa debattörer menar att inkluderingstanken har dragits för långt. Max Hjorton menar att ämnet är komplext och att det är just den svåra balansgången mellan undervisning i det ordinarie klassrummet och undervisning i SU-grupper som den nya antologin försöker ringa in. Även om han av olika anledningar ser ett behov av SU-grupper, tycker han att dagens debatt har fått en för stark slagsida mot särlösningar.

– Eleverna kommer så småningom att bli vuxna och ska då vara en del av samhället. Skolan är en första representation av samhället och en tidig arena där eleverna får träna sig i att vara en del av detta ”gemensamma”. Om man då för lättvindigt skapar och använder olika typer av särlösningar kan det bli problematiskt på längre sikt för elever att bli en del av samhället, förklarar han.

Fördelar med SU-grupper 
Max Hjorton framhåller dock flera fördelar med särskilda undervisningsgrupper, men han betonar att utfallet såklart beror på utformningen, undervisningen och bemötandet. För elever som har svårt med mycket sinnesintryck, liv och rörelse i ett ordinarie klassrum med många elever – vilket inte minst kan gälla elever med autism – kan det bli extra gynnsamt att vara i en SU-grupp under en period för att komma i gång i vissa ämnen, konstaterar han.

– SU-grupper har nästan alltid få elever och därmed högre personaltäthet. Det innebär en lugnare miljö och bättre möjligheter att anpassa undervisningen utifrån elevens specifika behov och förutsättningar. 

Han ser också särskilda undervisningsgrupper som viktiga broar i samband med långvarig frånvaro, där SU-gruppen för en del elever kan bli ett steg längs vägen tillbaka till skolan.

– När problematisk frånvaro har uppstått har det ofta gått väldigt långt för eleven och då kan SU-gruppens lugnare sammanhang vara ett sätt att bygga trygga relationer både till lärare och andra elever, samtidigt som läraren har mer möjlighet att bygga undervisningen på elevens intressen och motivation.

Nackdel: Riskerar att bli en form av obs-klass
En vanlig fallgrop vid planeringen av och arbetet med särskilda undervisningsgrupper, enligt Max Hjorton, är att man underskattar elevens känsla av utanförskap.

– Det är ett dilemma som skolan behöver förhålla sig till. När eleven hamnar i en särskild undervisningsgrupp kan det kännas som att vuxenvärlden sätter en stämpel på en: att man är annorlunda, säger han och fortsätter:

– Det kan man å andra sidan försöka komma runt genom att i skolan generellt prata om att alla människor har olika behov, styrkor och utmaningar. Elevens tankar, känslor och förslag är viktiga att ha med i placeringsförfarandet.

I sitt arbete som lärare har Max Hjorton sett att placeringsförfarandet kan vara bristfälligt, till exempel att placeringen inte utreds tillräckligt och att det därför inte är glasklart exakt vilka behov som ska tillgodoses inom ramen för SU-gruppen.

– Just på grund av att eleven kan känna sig stämplad behöver man vara varsam och utreda noggrant. Ibland går det tyvärr lite för snabbt och det kan innebära att man rycker upp det som faktiskt fungerar för eleven i det ordinarie klassrummet. Grundfrågan som behöver ställas: är SU-gruppen bästa sättet att stötta just den här eleven och för att hjälpa den att utvecklas och att i framtiden bli en del av samhället?

Finns det en risk för att särskilda undervisningsgrupper används som förvaring?

– Ja, det finns det. Jag har själv sett att vissa elever som behöver mer lugn och ro kan hamna i SU-grupper där det finns flera utåtagerande elever. Just därför är det viktigt att först undersöka vad som kan göras i det vanliga klassrummet för att hjälpa eleven och utreda behoven ordentligt innan eleven placeras i SU-grupp.  

Ny skollag 2028 med ökat tonvikt på mindre grupper
Förra läsåret hade totalt 17 100 elever, eller 1,6 procent av alla elever inom den svenska skolan, särskild undervisningsgrupp som särskilt stöd – en liten ökning jämfört med föregående läsår, enligt en rapport från Skolverket. Mycket tyder på att den siffran kan komma att öka i och med den nya skollagen som träder i kraft 2028 och som alltså lägger betydligt mer fokus på undervisning i mindre grupper av olika slag.  

– Det verkar som att den kommande stödundervisningen inte är samma sak som särskilda undervisningsgrupper, men det kommer utifrån den nya skollagen också att bli enklare att placera elever i särskilda undervisningsgrupper. Förhoppningsvis kan den här boken leda till ökad kunskap om denna komplexa fråga och bättre undervisning både i nuvarande och framtida SU-grupper.