Nästa artikel
Premium Särskilda undervisningsgrupper väcker ständigt debatt. De kan vara viktiga broar vid problematisk frånvaro och skapa efterlängtad studiero för elever med intryckskänslighet. Andra gånger kan de främst vara en ”förvaring” och stämpla eleven som annorlunda. Det berättar specialpedagogen Max Hjorton, redaktör för en antologi som ger olika perspektiv på undervisningsformen. "Det kan finnas skillnader i kvalitet och utformning mellan grupper", säger han.
Det vankas stora förändringar i skolans värld. Extra anpassningar åker i papperskorgen, vägen till särskilda undervisningsgrupper blir kortare och det ska läggas mer krut på stödundervisning i matematik och svenska på lågstadiet, antingen enskilt eller i mindre grupp – vilket är omdiskuterade reformer som det råder delade meningar om. Kanske finns det därför inget lämpligare publiceringstillfälle för en ny antologi om särskilda undervisningsgrupper, där flera tongivande
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Bornholmsmodellen bäddar för bra start på läsningen
- ”Testar man kunskaperna, så har det visat sig att de sitter bättre”
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Npf-enkät med partierna i riksdagen: KD och MP
- Hennes appar hjälper personer med adhd att få saker gjorda