Nästa artikel
Premium Allt fler ifrågasätter inkluderingstanken, idén om att alla elever ska få anpassad undervisning i ordinarie klassrummet. Intentionen är god men svår att genomföra, med negativa konsekvenser för både elever och lärare. Dessutom är motiven bakom inkluderingstanken främst ekonomiska och ideologiska – inte pedagogiska, menar skolforskaren Magnus Haake. Han vill se fler mindre undervisningsgrupper för elever som har det svårt.
De dystra nyheterna om läget i den svenska skolan har kommit i strid ström de senaste åren. Många elever har en oroväckande hög frånvaro enligt Skolverket, samtidigt som en stor grupp elever med autism och adhd missar betygsmålen och därmed gymnasiebehörighet. Dessutom visade senaste PISA-rapporten, som är en global kunskapsmätning, att svenska niondeklassares kunskaper har sjunkit tillbaka kraftigt och nu befinner sig på samma nivå som 2012 – då Sverige uppnådde sitt sämsta P
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Unik studie utmanar antaganden om bildstöd vid språkstörning
- "Önskar man kunde förstå vilken stor skillnad DBS kan göra vid OCD"
- Personliga berättelser om adhd och autism kan stärka och inspirera
- När motorn saknas - om ADD
- WAIS-testet som kartlägger hur vuxna tänker och lär
- Regression vid autism – vad vi vet och inte vet
- Mångmiljonanslag till unik forskning om autism hos små barn