Mikael Hellstadius har arbetat som opolitisk tjänsteman på Utbildningsdepartementet i tio år. Han har varit undervisningsråd på Skolverket och även varit verksam som expert i olika utredningar på skolans område, samt deltagit i arbetet med flera av de större reformer som genomförts på skolans område under senare år, bl.a. som projektledare för arbetet med att ta fram den nya skollagen. Mikael har också varit särskild utredare åt utbildningsministern och undervisar även på de statliga rektorsutbildningarna vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Han arbetar även som konsult i eget bolag med utbildningar, stöd och rådgivning till kommuner, fristående skolor och elever/föräldrar.
Enligt skollagen gäller att för elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid, men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus, ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. Det gäller elever i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Det är den huvudman som är ansvarig för den utbildning som eleven är mottagen i som tar beslut om särskild undervisning i hemmet om en elev är hemma under en längre period.
– Men man behöver vara mycket tydlig med under vilka omständigheter man använder sig av och sätter in den insatsen. Under den perioden bedriver man inte grundskoleutbildning. Det ska fattas ett särskilt beslut om undervisning i hemmet, vilket regleras i skollagen och genom det signalerar man också att det här är ett väldigt tydligt undantag, säger Mikael Hellstadius, juridisk expert på skolfrågor.
Förälder som undervisar – ett undantag
Det ska egentligen vara en lärare som kommer hem och bedriver undervisningen.
– I undantagsfall kan det vara en förälder. Det är av yttersta vikt att man förstår att det här inte är en varaktig lösning och att den inte får bli beständig. Det får absolut inte ses som en stödinsats för hemmasittande elever.
Mikael Hellstadius förtydligar att en anpassad studiegång inte är detsamma som ett beslut om undervisning i hemmet.
– I en anpassad studiegång tar man bort ett ämne, eller delar av ett ämne då inga andra insatser fungerar för att det ska bli en hållbar skolgång.
Finns det något reglerat i skollagen om att man måste göra en orosanmälan till socialtjänsten om en elev har hög skolfrånvaro?
– Nej, det handlar om anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen och vad man väger in i den. Det grundläggande i den är ju att det ska finnas misstanke om att barnet far illa. Om ett barn blir hemmasittare får man diskutera om barnet far illa. Kanske kan skolorna vara lite försiktiga med detta. En orosanmälan när det kommer till hemmasittare kan försvåra relationen till hemmet. Den ska göras om föräldrarna inte har kapacitet eller ser allvaret i situationen och är villiga att samarbeta. Här behövs en individuell bedömning tycker jag.
Eleven har rätt att gå i skolan. Enligt Mikael Hellstadius ska alla verktyg som står i ens förfogande alertas när en elev är hemma.
– Man sviker barnet om man inte gör aktiva bra insatser. Man får aldrig släppa taget. Det finns ett barnrättsperspektiv – barnets rätt till utbildning.
Skolan är en rättighet
Mikael Hellstadius förklarar att föräldrar kan vitesförläggas om de inte släpper iväg sina barn till skolan eller om de inte får iväg sina barn till skolan om det inte finns ett särskilt beslut. I Sverige är inte hemundervisning ett alternativ.
– Men vite ska bara användas då man tror att det kan ge en förändring. Det är individuella bedömningar som ska göras och det ska hjälpa barnet mer än stjälpa. En familj som gör allt och samarbetar med alla instanser och som ändå inte får iväg barnet ska inte vitesföreläggas, då behövs andra mer effektiva insatser.
Mikael Hellstadius säger att skolan måste jobba hårt mot målet att eleven ska komma till skolan. Detta ska ske genom anpassning av undervisningen, särskilt stöd och ställa låga krav som ökas successivt.
– Barn som är hemma, barn som går halvtider i skolan. Det ska aldrig stanna där. En hemundervisning måste bli skolundervisning. En halvtid en heltid. Det handlar om barnets rättighet att få gå i skolan och den ska följas.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Hon slutade med adhd-medicin: ”Jag har fått bråka med psykiatrin”
- Idol-finalisten Margaux Flavet hyllas för sin öppenhet om autism
- Här ges distansundervisning som särskilt stöd: ”Måste ha rimliga förväntningar och inte tro att detta kommer att lösa allt”
- Så här funkar WISC-testet
- Skollagen del 4 – Hemmasittande
- Olika upplevelser av adhd-medicin
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor