Barn som får tidig diagnos inom autismspektrum behöver uppföljning under uppväxten och fortsatt kontakt med habilitering, barnpsykiatri och sjukvård. Tidiga svåra problem med mat, sömn och skrikighet bör fångas upp på BVC och följas både utifrån barnets utveckling och familjens situation. Det är slutsatserna av en ny studie av Martina Barnevik Olsson, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
I sin avhandling har hon följt 208 barn som fått autismspektrumdiagnos i treårsåldern upp till mellanstadieåldern. De hade under en tvåårsperiod fått autisminriktade hjälpinsatser, och en första uppföljning skedde inför skolstart.
Avhandlingen visar att barn kan gå »i och ur« diagnoser under uppväxten, kanske beroende på hur anpassningar och kravnivå ser ut. Tydligt är att problem tycks finnas kvar om barnet någon gång uppmärksammats med utvecklingsavvikelse.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- I skuggan av läskrisen – står skrivandet på tur?
- Efter larmen om missförhållanden – hon jobbar för att stärka LSS-personalens kunskap: "Tvångsåtgärder ska inte förekomma"
- "Önskar man kunde förstå vilken stor skillnad DBS kan göra vid OCD"
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Pianot blev räddningen i det svåra – nu sprider Anna kunskap om autism
- Monotropism vid autism – att fokusera djupt istället för brett
- Tidiga insatser för små barn med autism uteblir ofta – trots riktlinjer