Barn som får tidig diagnos inom autismspektrum behöver uppföljning under uppväxten och fortsatt kontakt med habilitering, barnpsykiatri och sjukvård. Tidiga svåra problem med mat, sömn och skrikighet bör fångas upp på BVC och följas både utifrån barnets utveckling och familjens situation. Det är slutsatserna av en ny studie av Martina Barnevik Olsson, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
I sin avhandling har hon följt 208 barn som fått autismspektrumdiagnos i treårsåldern upp till mellanstadieåldern. De hade under en tvåårsperiod fått autisminriktade hjälpinsatser, och en första uppföljning skedde inför skolstart.
Avhandlingen visar att barn kan gå »i och ur« diagnoser under uppväxten, kanske beroende på hur anpassningar och kravnivå ser ut. Tydligt är att problem tycks finnas kvar om barnet någon gång uppmärksammats med utvecklingsavvikelse.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- 10 tips på böcker med npf-fokus inför semestern
- "Jag är psykolog men hade inte hört talas om PDA tidigare"
- Allt mer fokus på samspelet mellan funktion och miljö vid autism och adhd
- Så kan arbetslivet funka bättre för autistiska personer – enligt unika bolaget
- Försäkring vid npf-diagnos – ett snårigt skydd
- Vanligt med PTSD bland autistiska patienter i vuxenpsykiatrin
- Negativa Facebookupplevelser kopplas till depression