Barn som får tidig diagnos inom autismspektrum behöver uppföljning under uppväxten och fortsatt kontakt med habilitering, barnpsykiatri och sjukvård. Tidiga svåra problem med mat, sömn och skrikighet bör fångas upp på BVC och följas både utifrån barnets utveckling och familjens situation. Det är slutsatserna av en ny studie av Martina Barnevik Olsson, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
I sin avhandling har hon följt 208 barn som fått autismspektrumdiagnos i treårsåldern upp till mellanstadieåldern. De hade under en tvåårsperiod fått autisminriktade hjälpinsatser, och en första uppföljning skedde inför skolstart.
Avhandlingen visar att barn kan gå »i och ur« diagnoser under uppväxten, kanske beroende på hur anpassningar och kravnivå ser ut. Tydligt är att problem tycks finnas kvar om barnet någon gång uppmärksammats med utvecklingsavvikelse.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Så kan vården lyckas med behandling av psykiatrisk samsjuklighet vid autism: "Många får inte hjälp och deras lidande förlängs"
- Från tjat till prat – ny bok om samtalsmetoder som kan underlätta vardagen för familjer med npf: "Bara ord är ofta inte tillräckliga"
- Helena om kampen för dotterns skolgång: "Vi bestämde oss för att livet är viktigast – inte skolan”
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- ”Att skada sig själv kan bli ett sätt att hantera sina känslor”
- Kan rätt belysning ge barn med autism bättre sömn? Forskning pågår
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor