Nästa artikel

  • Johan Bjureberg doktorerar inom självskadebeteende vid Karolinska Institutet i Stockholm

Uppmärksamheten kring självskadebeteende har ökat kraftigt det senaste decenniet. För personer med adhd kan smärtan bli ett sätt få stopp på kaoset av tankar. Nu har Nationella Självskadeprojektet kickat igång en pilotstudie som ska ge ungdomar behandling online.

Johan Bjureberg
Ålder: 31 år
Bor: Stockholm
Utbildning: Legitimerad psykolog
Gör: Doktorerar inom självskadebeteende vid Karolinska Institutet i Stockholm

Det var nyfikenheten till att förstå hur och varför människor fungerar som de gör som lockade Johan Bjureberg till psykologin. I dag doktorerar han i att hjälpa personer med självskadebeteende vid Karolinska Institutet. Parallellt har han varit involverad i Nationella Självskadeprojektet – ett regeringsinitiativ i samarbete med SKL – sedan starten i oktober 2011. Syftet med projektet är att minska antalet unga som skadar sig och Johan jobbar med att ta fram en ny behandlingsmetod som inte är lika omfattande och tidskrävande som dagens alternativ.

– Uppmärksamheten kring självskadebeteende har ökat drastiskt de senaste 10–15 åren. Enligt en ny studie som gjordes på gymnasieungdomar i Linköping hade 36 procent av eleverna skadat sig själva någon gång det senaste året. Så det här är supervanligt. Men det är långt ifrån alla som provar som får stora bekymmer, säger Johan Bjureberg.

Enligt honom beror ökningen troligtvis på att fler inom vården har blivit bättre på att fråga patienterna om självskadebeteende, men också på medias inverkan. Fler personer som själva skadar sig skriver om detta på sociala medier, vilket enligt Johan Bjureberg kan ha en smittoeffekt. För de som provar kan smärtan bli ett sätt att få stopp på jobbiga tankar. Forskning visar också att självskadebeteende är vanligare bland personer med neuropsykiatriska diagnoser, berättar han.

– Många personer med adhd beskriver ofta att de har ett känslomässigt kaos där tankarna snurrar väldigt fort. Att skada sig själv kan bli ett sätt att hantera sina känslor och dämpa ångest, säger Johan Bjureberg.

 

Personer med autism hamnar utanför
En vanligt använd definition av självskadebeteende inbegriper olika typer av beteende som resulterar i skada på hudvävnad. Det kan röra sig om personer som skär, rispar eller bränner sig eller slår sig själva så att de får blåmärken. I den nya diagnosmanualen DSM-5 står självskadebeteende med som en egen diagnos. Ett av kriterierna för att uppfylla diagnosen är att man skadar sig för att minska jobbiga känslor eller komma ur en jobbig situation. Det gör att vissa självskadande personer med autism kan hamna utanför diagnosen, menar Johan Bjureberg.

– Det är inte ovanligt att personer med autism skadar sig på ett repetativt sätt, utan viljemässig kontroll, till exempel genom att banka huvudet mot en vägg gång på gång. Då är det inte säkert att man uppfyller den känsloreglerande funktionen för diagnosen. I vilket fall är beteendet viktigt att uppmärksamma, men man behöver behandla det på lite annorlunda sätt, säger han.

 

Måste bli bättre på att bemöta känslor
I skrivande stund har Johan Bjureberg och hans kollegor på Nationella Självskadeprojektet precis startat en pilotstudie i Stockholmsområdet som bygger på en ny nätbaserad behandling för ungdomar med självskadebeteende. Behandlingen går ut på att lära sig känslohantering och ungdomarna kommer att ha onlinekontakt med en psykolog. Det långsiktiga målet är att behandlingen ska kunna användas av ungdomar över hela landet som en tidig insats för att motverka att självskadebeteendet blir bestående.

– Det är lätt att fastna när man väl har börjat och självskadebeteende är en av de största riskerna för självmordsförsök. Lägger man märke till att någon drar sig undan mycket eller har ärr så är det viktigt att fråga, precis som att man frågar sina tonåringar om de ha druckit.

Personligen tror Johan Bjureberg att en av anledningarna till att många ungdomar hanterar jobbiga känslor genom att skada sig själva är att vi växer upp med bilden av att känslor är något fult som vi bör kontrollera och inte ha så mycket av.

– Föräldrar och skola skulle kunna bli bättre på att bemöta känslor. I stället för att säga ”det där är väl inget att vara ledsen över” kan man säga ”utifrån vad som hände är det inte konstigt att du blev ledsen” och sedan försöka problemlösa.

Nationella Självskadeprojektet

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom i oktober 2011 överens om en ny satsning för att minska antalet unga med självskadebeteende. Under våren 2016 pågår ett pilotprojekt där unga som skadar sig själva får prova på en nätbaserad behandling. Ungdomar som är 13–17 år boende i Stockholm kan skicka in en intresseanmälan. Både personer med och utan NPF kan söka.

Intresseanmälan gör du här: www.nationellasjalvskadeprojektet.se/ierita

Läs mer: 

Annons