Sedan några år tillbaka finns allt fler studier som visar på naturens hälsoeffekter för människan. Men möjligheten att ta hjälp av naturen i habiliteringen av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf, är inte särskilt utforskad. Psykologen Kristina Byström forskar om hur natur och djur kan stödja utvecklingen hos barn med autism.
– Många pedagoger och föräldrar utnyttjar naturen för barnen, för att det både lugnar och stimulerar, men det finns få studier om effekterna vid just autism, säger Kristina Byström, psykolog vid Habiliteringen Skövde, barn och ungdom.
I sin första studie har hon undersökt hur föräldrar uppfattar att ett husdjur påverkar deras barn.
Positiv relation till djuret
I studien deltog föräldrar till tolv barn med autism. Barnen var 8-20 år. De flesta familjer hade valt hund, bland annat utifrån tanken att hundar lätt knyter band till människan. Kristina Byström intervjuade föräldrarna om vilka effekter de sett och utarbetade sedan gemensamma teman utifrån kvalitativ analys.
Många föräldrar beskrev att barnet utvecklade en positiv relation till hunden, ibland med starka band, ömsesidighet och glädje – något som barnet ofta inte upplevde i relation till andra människor.
– De flesta barn frågade inte efter andra familjemedlemmar eller vänner, men de kunde fråga efter sitt husdjur när de kom hem från skolan eller visa intensiv glädje när katten kom springande och de fick klappa den, säger Kristina Byström.
Ökade annat samspel
Djuret kunde bidra till ökat socialt samspel även med föräldrarna och i skolan. Föräldern kunde till exempel prata med sitt barn via hunden och då få respons av barnet.
– En mamma berättade att hennes dotter får aggressiva utbrott som inte går att lösa med samtal. Situationen kan då låsa sig helt. Men när hon riktade sig till hunden och pratade om problemet att vara ”stöddig mot andra hundar”, drogs dottern med i att hjälpa hunden och kunde ta sig ur sitt affekterade tillstånd, säger Kristina Byström.
Föräldrar och barn kunde också göra saker ihop runt djuret, som att gå på promenad och ge hunden mat, och på så sätt dela en social samvaro som annars är svårt. Och föräldrarna kunde förklara basala behov som mat och sömn via djuret.
– Hur föräldern pratar om djuret blir också en modell för hur barnet kan tänka om sig själv, till exempel att tycka om sig själv som man är, trots att man kan ha svårt för vissa saker. Djur dömer inte, så för en tonårstjej med autism kan det vara lättare att gå vidare från ett misstag i relation till hunden och ta hjälp av någon som kan djurs beteende, än att lösa en konflikt med en jämnårig tjej, säger Kristina Byström.
För en del barn bidrog husdjuret också till synlighet och mer samspel i skolan när de kunde berätta för klasskamrater till exempel om vad de gjort med hunden i helgen.
Underlättar utveckling
Föräldrarna tyckte att djuret bidrog till barnets psykologiska utveckling på olika sätt. Många såg att barnet fick hjälp med känsloreglering. När barnet fastnade i en situation på grund av stress kunde det ofta ta sig vidare med stöd av hunden.
– En förälder sa till exempel "Vi kan inte trösta så bra alltid, men tur att vi har hunden", säger Kristina Byström.
De barn som hade depressiva symtom blev gladare när familjen köpte hund och något barn kunde klara att vara ensam hemma med stöd av hunden, vilket hon inte klarat förut. Familjerna använde djuren på olika sätt i vardagen där barnet behövde stöd. En flicka kunde klara att läsa sina läxor med hunden i knät. Och djuret stimulerar till tänkande, språk och kommunikation.
– Eftersom vi inte vet vad djuret tänker och känner ger det utrymme för fantasi och lekfulla dialoger. Och fantasi är viktigt för högre språklig kommunikation och reflektion. Många föräldrar kunde ta till vara på en situation med djuret och använda den för barnets utveckling, säger Kristina Byström, och tillägger:
– Det skulle kunna göras mycket mer. Jag vill utveckla en kompletterande behandlingsväg för att hjälpa barn med autism att nå fram till mentalisering och kommunikation.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Hon är mamma till fyra barn med npf-diagnoser
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Detta innebär autistisk utbrändhet: ”Tyvärr väldigt vanligt”
- White noise hjälper barn med adhd att fokusera på skoluppgifter
- Så här funkar WISC-testet
- Så fungerar adhd-medicin
- Fel att koppla avsaknad av theory of mind till autism: "Grov förenkling av gammal forskning och stigmatiserande"