Nästa artikel
Premium Personlig assistans enligt LSS skulle ge personer med funktionsnedsättning samma möjlighet att delta i samhällslivet som andra. Men så har det inte blivit, anser forskaren Heléne von Granitz. I stället har assistansen alltmer kommit att handla om omsorg och vård utifrån medicinska kriterier, vilket hotar patientsäkerheten och lagens rättighetsperspektiv. Special Nest har intervjuat henne.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes 1994 och skulle garantera personer med funktionsnedsättning samma rättigheter och möjligheter att ta del av samhällslivet som personer utan funktionsnedsättning, det vill säga att leva som andra. Trots det har rättighetsperspektivet gradvis tunnats ut när det gäller beviljade insatser, menar forskaren Heléne von Granitz som nyligen har doktorerat på temat. – Frågor om mänskliga rättigheter har löpt som en r
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- ”Föräldrar till barn med npf måste flytta berg – jag vill hjälpa dem att göra det”
- Tröst av virtuellt barn kan hjälpa mot depression
- Hjärnkoll på minnet
- Psykiatriska diagnoser och kreativitet – 5 insikter ur Ekvilibrium
- Inte vanliga utbrott: Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown
- Forskning: Matematiklärare kan överbrygga elevers svaga socioekonomiska förutsättningar
- 10 märkliga saker neurotypiker gör