– Min uppgift är framförallt att ge råd och stöd till den funktionsnedsatta, men jag arbetar även med att utbilda olika professioner, säger Patrik Forslin, som är socionom och legitimerad psykoterapeut.
Han arbetar på råd-, stöd- och kunskapscentret BOSSE som erbjuder kostnadsfria psykosociala insatser för funktionsnedsatta personer över 16 år i Stockholms län. De arbetar främst med rörelsehindrade, men även i kombination med diagnoser inom NPF-spektrumet.
– Målgruppen NPF har alltid funnits i verksamheten. NPF-diagnosen är inte alltid satt men de kognitiva svårigheterna finns ofta med. En person med till exempel ryggmärgsbråck kan ha svårt med startmotorn, svårt med rumsuppfattning, tidsuppfattning och struktur. Det är svårigheter som vi också känner igen från autismspektrumdiagnoser. En person med en CP-skada kan också ha stora svårigheter med perceptionen och de kognitiva förmågorna, att hålla flera saker i huvudet och att fullfölja en uppgift. De diffusa kognitiva svårigheterna ställer till det i livet, säger Patrik Forslin.
Han menar att samhället oftare fokuserar på det fysiska och praktiska snarare än de osynliga svårigheterna.
– Det kanske inte har funnits tankar på att den här personen ska kunna komma ut på arbetsmarknaden på grund av en fysisk faktor. Därför har man inte fokuserat på att ta reda på varför det inte fungerar i skolans miljö, varför man inte lär sig. Då upptäcker man inte eventuella NPF-diagnoser. Samhället placerar helt enkelt personer med fysiska funktionsnedsättningar i hörnan för skadat gods, säger Patrik Forslin.
Redan på 80-talet hade BOSSE kontakt med personer med NPF-diagnoser. Vid den ekonomiska krisen på 90-talet märkte man en ökad förfrågan på BOSSE från personer med NPF-diagnos. Dessa personer blev i större utsträckning av med jobbet.
– På den förändrade arbetsmarknaden krävdes många gånger en högre abstraktionsförmåga och intensivare tempo. Enkla praktiska jobb blev allt mer sällsynta.
Tidigt projekt
På BOSSE bestämde man sig då för att söka projektpengar för att utveckla information och kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. När regeringen drog in de beviljade bidragen från socialstyrelsens Stimulansbidrag kontaktades RBU, Föreningen för Rörelsehindrade barn och ungdomar, i Stockholms län för att ansöka om medel från Allmänna Arvsfonden.
– Det här kom att bli det första projektet i sitt slag i Sverige. Sedan kom Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för NPF att bildas, säger Patrik Forslin.
Genom åren har BOSSE i några situationer kunnat ta emot enskilda personer med enbart NPF. Detta har blivit möjligt genom att kommuner tecknat individuella avtal med BOSSE för enskilda individer. BOSSEs huvudsakliga arbete med personer med rörelsehinder finansieras genom avtal med Stockholms läns landsting samt vissa kommuner i länet. Det är personer med ett rörelsehinder med eller utan kombination av NPF-diagnos. BOSSE hjälper till med råd och stöd till individen. Många vill prata av sig, andra vill veta vilka rättigheter man har, andra behöver hjälp att bena ut ett livskaos. De personer som arbetar på BOSSE är i huvudsak, liksom Patrik Forslin, socionomer.
– Jag tycker inte att det viktiga är vilket namn diagnosen har, det är sekundärt. Det viktiga är att man har förståelse från samhällets sida för svårigheterna som en funktionsnedsatt person har.
Hjälpbehov påverkar människor
Under den tid som Patrik Forslin arbetat på BOSSE har han sett en utveckling i samhället att det blir allt mer svårt att få rätt i instanser för samhällsrättliga hjälpmedel så som LSS-stöd, personlig assistans och stöd från försäkringskassan. Många personer som han möter upplever en enorm frustration över att tidigare beviljade insatser dras in eller att de får avslag som ska överklagas. En följd av detta blir att allt fler funktionsnedsatta blir utestängda från samhället och isoleras.
– Det framgår helt osminkat att det är ekonomin som styr huruvida en person ska kunna bli en del av samhället eller inte och få den hjälp som behövs. Det är ett tecken på vad om händer i samhället. Man känner sig otrygg och litar inte alltid på dem som ska hjälpa en. Det är en enorm oro, och den i sig är ju tragisk att den ska behöva finnas.
Efterfrågan av stöd och hjälp från BOSSE ökar markant. Sedan några år tillbaka finns också en terapimottagning. Här tar man emot personer inom målgruppen med ångest, depression och stress. Många personer lever i en kris över att veta vem man är och vad man duger till i förhållande till sin omvärld.
– Ett hjälpbehov påverkar mycket mer än vad vi kanske är benägna att förstå. Du är alltid i ett underläge och står ständigt i tacksamhetsskuld. Man kan fråga sig vad det gör med en person, säger Patrik Forslin.
BOSSE – råd och stöd
BOSSE startade som ett projekt 1981 och finansierades då av projektpengar från Allmänna arvsfonden. 1985 blev det permanent inom Stockholms Läns landsting men kom att knoppas av 1994 och bli ett personalkooperativ.
BOSSE erbjuder kostnadsfria psykosociala insatser för personer som är bosatta i Stockholms Län och som är 16 år eller äldre och bärare av olika funktionsnedsättningar, främst rörelsehinder men även i kombination med diagnoser inom NPF.
BOSSE är även HBT-certifierade.
Verksamheten bygger på en stark övertygelse om allas rätt till självständighet och jämlikhet i samhället. Kontakten sker på eget initiativ och även anhöriga har möjlighet att vända sig till BOSSE.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Hon är mamma till fyra barn med npf-diagnoser
- Så här funkar WISC-testet
- 10 märkliga saker neurotypiker gör
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Författaren Lotta Lundh: ”Vi gjorde så många fel innan vi visste”
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
- 10 saker varje barn med autism önskar att du visste