Nästa artikel
Premium Som liten kände hon sig som en utomjording i människokostym – en observatör snarare än deltagare. På högstadiet utsattes hon för mobbning, vilket blev startskottet för en lång kamp mot depressioner, självskadebeteende och ätstörning. Först vid 34 års ålder, när hon hade fått en autismdiagnos, började saker och ting äntligen falla på plats. Idag mår Sandra Wallin bättre än någonsin, arbetar som journalist på en lokaltidning och föreläser för att krossa myter om autism. "Somliga reagerade negativt på att min diagnos stärkte mig", säger hon till Special Nest.
När Sandra Wallin som 34-åring diagnostiserades med autism fick hon ett värdefullt perspektiv på och en efterlängtad förklaring till många händelser under sina unga år. – Jag brukar under mina föreläsningar säga att jag som liten kände mig som en utomjording i människokostym. Jag observerade världen och människorna omkring mig, men jag förstod den inte till fullo och deltog heller inte riktigt i den. Lillgammal skulle man absolut kunna beskriva mig som. Jag gillade att umgå
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Kraftig ökning av elever i anpassad grundskola – orsakerna oklara
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Vuxen med npf – Så går en utredning till
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
- Forskning: Taktil massage ger lindring till unga med adhd
- Ny internetbehandling för ätstörningen ARFID