Inte vanliga utbrott: Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown

Det kan vara bra att börja med ett klargörande: autistisk meltdown eller shutdown handlar inte om ett raseriutbrott på grund av ovilja eller trots. I stället är det en reaktion på någon form av (långvarig eller oväntad) överbelastning och stress som gör att personen antingen blir inåtvänd och stänger ner fysiskt och mentalt, eller reagerar utåtriktat genom att exempelvis skrika och kasta saker.

Anna Rosengren har under sina närmare 20 år som psykolog mött många föräldrar till autistiska barn som har behövt stöd med känsloregleringen. Hon säger att meltdown och shutdown är förhållandevis vanligt förekommande vid autism – men att dessa reaktioner ofta feltolkas och missförstås.

– Det råder en del förvirring eftersom meltdown/shutdown klumpas ihop med vanliga utbrott, men en stor skillnad är att meltdown eller shutdown innebär att barnet kraschar kognitivt. Det är viktigt att vara medveten om för att kunna bemöta barnet på ett bra sätt, men även för att kunna jobba förebyggande och minska stressen, säger hon i en intervju med Special Nest.

Höga krav, kronisk stress och plötsliga förändringar
Tänk ett barnkalas med smällande ballonger, dånande musik och barn som springer omkring och leker. De vuxna pratar högljutt, någon tappar en tårtbit på golvet, leksaker är slängda överallt. Barnet försöker först hänga med i leken, men blir ganska snart alltmer tystlåtet och sätter sig sedan i ett hörn vid ett bord med kritor och papper – men barnet ritar inte och verkar frånvarande. När en kompis frågar ”ska du inte vara med?” svarar barnet inte, utan är svårt att få kontakt med. Så kan shutdown se ut.

Om det hade rört sig om meltdown hade barnet blivit överväldigat och börjat höja rösten, kasta saker omkring sig eller bete sig utmanande på andra sätt. Exemplet är påhittat och förenklat, men belyser att shutdown och meltdown i regel har samma grundorsak i form av antingen långvarig överbelastning eller oväntade och stressande förändringar – samtidigt som reaktionen eller ”lösningen” skiljer sig.

– Det här drabbar inte bara barn med autism, utan också vuxna. Meltdown eller shutdown blir en form av strategi för att hantera den långvariga eller hastiga påfrestningen på systemet. Det kan handla om sociala överkrav, om miljöer med mycket intryck eller om oklara och plötsliga förändringar.

Missförstådd och misstrodd
Det pratas alltmer om maskering vid autism, alltså att autistiska individer på olika sätt behöver maskera sin personlighet för att passa in i den neurotypiskt utformade mallen: exempelvis att forcera sig till ögonkontakt eller tvinga sig att uthärda sensoriskt krävande situationer, och så vidare. Om individen blir ifrågasatt när den förmedlar sina behov och i stället måste maskera, kan det förmodligen öka risken för meltdown/shutdown.

– Många med autism blir ifrågasatta och inte lyssnade på när de försöker kommunicera sina behov till omgivningen: ”nej, men så högljutt är det inte, vi stannar en stund till”, säger Anna Rosengren och fortsätter:

– Till saken hör att personer med autism ofta tolkar signaler inifrån kroppen (så kallad interoception, red anm) på ett annorlunda och lite långsammare sätt. Det kan göra att man inte lika snabbt känner igen varningssignalerna, utan anstränger sig lite för länge i en bullrig miljö – och så kommer kraschen: man stänger ner helt, eller så blir man frustrerad och arg. 

Koppling till problematisk frånvaro?
Begreppen autistisk meltdown och shutdown är välkända internationellt, men har inte fått lika brett genomslag i Sverige. Det saknas också en allmänt vedertagen översättning. Anna Rosengren tycker att ”härdsmälta” är ett användbart ord för både meltdown och shutdown vid autism, även om de uttrycks olika i praktiken: utåtagerande beteende respektive inåtvändhet. Vissa har använt uttryck som ”autistisk nedstängning/härdsmälta” för shutdown och ”autistiskt utbrott/sammanbrott” för meltdown.

Även om begreppen är nya i svenskt sammanhang är fenomenet förstås inte nytt. Någonting som många utomstående inte är medvetna om är att meltdown/shutdown kan leda till kännbara negativa konsekvenser för både barn och vuxna med autism, inte minst i form av sociala missförstånd, skuldkänslor och ångest. Anna Rosengren nämner att shutdown skulle kunna betraktas som en av pusselbitarna vid problematisk frånvaro.

– Många barn med autism har mötts av och kämpat mot överkrav under lång tid och kanske haft återkommande shutdowns. Till slut tar det bara stopp – kroppen protesterar och stänger ner på grund av utmattning, med den allvarliga konsekvensen att barnet inte längre förmår gå till skolan. Det är därför viktigt att föräldrar och andra vuxna får mer kunskap om meltdown/shutdown och kan se skillnaden mellan sådana reaktioner och vanliga ilskeutbrott där barnet bara försöker få sin vilja fram.

Så kan föräldrar hjälpa
Det kan vara hjälpsamt för föräldern att kartlägga och lära sig känna igen vilka situationer som kan resultera i meltdown/shutdown. Dessa situationer behöver inte och kan kanske heller inte undvikas helt och hållet, men planering i förväg, lite koll på varningssignalerna i stunden samt regelbunden återhämtning kan göra stor skillnad.

– Om ett barn väldigt ofta får en nedstängning eller ett utåtagerande sammanbrott i miljöer med mycket ljud och synintryck, eller i situationer som ställer höga krav på social förmåga, ja, då kanske det kan ge en hint om att det inte handlar om ”vanlig vägran” utan om en härdsmälta till följd av överbelastning, säger Anna Rosengren och fortsätter:

– Om ni till exempel ska gå på ett högljutt fik med mycket människor, så kan man välja en tidpunkt då det brukar vara lite mindre stökigt, bestämma på förhand vad ni ska äta och efteråt försöka ta det lite lugnare, istället för att bara rusa vidare in i nästa aktivitet. Man kan förstås också prata med barnet och tillsammans försöka sätta ord på känslorna och situationen.

Rådet till vuxna med autism
Även autistiska vuxna kan ha stor nytta av att lära sig lägga märke till sina egna varningssignaler och försöka anpassa vardagen efter sitt funktionssätt, vilket kan vara lättare sagt än gjort som autistisk person i ett neurotypiskt präglat samhälle. Det kan exempelvis handla om att planera in återhämtning efter en intensiv eftermiddag eller vecka, eller att försöka ägna sig åt aktiviteter som ger snarare än tar energi.

– Att förstå vad som skapar stress och att få till balans är viktigt för alla, men särskilt vid autism, säger Anna Rosengren och fortsätter:

– Det luriga är att många med autism ofta får höra att de borde orka mer och kanske också själva känner att de borde klara mer. Därför är det viktigt att själv acceptera att man kanske inte alltid kan göra på samma sätt som andra, för då kan det också bli enklare att förhålla sig till andras krav.