Nästa artikel
Premium I sin avhandling har psykologen Sandra Rydberg Dobrescu kartlagt livssituationen 30 år senare hos en grupp – främst kvinnor – som drabbades av anorexia nervosa i tonåren. Majoriteten hade tillfrisknat och levde vanliga liv – men flera hade en kvarvarande ätstörning och även nedsatt arbetsförmåga. Hon tittade också närmare på det komplexa sambandet mellan autism och anorexi, och såg att det detaljfokus som är vanligt vid autism kan utgöra en bromskloss under behandlingen. ”Ett detaljorienterat fokus kan vara en styrka, men här blir det en svaghet”, säger hon.
Sandra Rydberg Dobrescu arbetar sedan 2013 som psykolog på Ätstörningscentrum barn och unga vuxna vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Där har hon mött många barn och ungdomar med ätstörning och deras familjer, vilket väckte hennes forskningsintresse. – Ätstörningar generellt, och kanske särskilt anorexia nervosa, omgärdas av ganska mycket kunskapsluckor både vad gäller den bakomliggande orsaken och varför vissa inte svarar så bra på behandling, säger hon till Spec
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Så kan förskolan stötta barn med autism: ”Viktigt att inte ge upp”
- Nytt nätverk ska belysa diagnosökningen som pressar vården
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
- Populära material för kartläggning