Är du en förälder med en neuropsykiatrisk diagnos som inte riktigt har hittat en bra och hållbar struktur i vardagen? Att få ihop föräldraskapet och NPF är inte alldeles enkelt. Att strukturera barnens vardag kan vara en jättestor utmaning om man från början har svårt att strukturera sin egen.
Beroende på vad man behöver hjälp med och vad man är berättigad enligt SoL och LSS finns olika hjälp att få från samhället. (se faktaruta) Och så finns det förstås massor av praktiska tips, som man som förälder med en npf-diagnos själv kan göra för att underlätta vardagslivet och minska stressen. Vi har frågat språkkonsulten Lena Furberg och läraren Louise Hårdstedt, båda är föräldrar och har adhd, om deras råd och tricks:
Skapa struktur i hemmet
- Skapa en plats åt alla dina saker för att uppnå bättre struktur i hemmet.
- Rensa! Släng! Spara inte trasiga saker. Det betyder bara oreda och mer stress.
Planera vardagen
- Använd en planeringskalender som du sätter upp på väggen hemma. Fota kalendern så att du har den tillgänglig i din telefon under veckan och kan kontrollera om du har några saker som du har missat.
- Skaffa en app för inköpslistor som du kan dela med en annan familjemedlem. Detta gör det mycket smidigare när du till exempel ska handla mat.
- Vill du slippa onödiga gräl och onödig stress? I sådana fall bör du schemalägga arbetsuppgifterna i hemmet. Gör ett enkelt schema som alla kan följa.
- Matlådor är perfekta vid extra stressiga dagar. När du lagar mat – laga därför lite extra eller frys in resten till matlådor som du kan använda vid behov.
- Är du morgontrött? Då kan en idé vara att planera morgonen redan på kvällen genom att till exempel lägga fram kläder åt barnen.
Ljudmiljö
- Tänk på att stress kan uppstå vid höga ljud och många intryck – till exempel när du är ute och handlar. Anpassa och planera din tid i sådana situationer.
- Använd öronproppar och vila från ljudnivåerna då och då.
- Bullerreducerande hörlurar underlättar fokus och hjälper en att hushålla med energi, till exempel på jobbet eller i kollektivtrafiken. Sådana kan fås förskrivna av en arbetsterapeut som arbetshjälpmedel om man jobbar i kontorslandskap.
Ökad kunskap och självinsikt
- Förståelse för och kunskap om din diagnos hjälper. Se därför till att läsa på om din diagnos.
- Förklara även för anhöriga vikten av att de skaffar sig mer kunskap. Detta skapar i sin tur en ökad förståelse och ett bättre samförstånd.
Avlastning
- Det är aldrig fel att be om hjälp. Tveka inte, våga fråga! Upprätta en lista med kontakter som du kan höra av dig till – det kan vara gällande hjälp med barnvakt eller andra saker i hushållet.
- Boka inte bara in barnvakt när du ska göra saker, utan också när du inte ska göra saker. Återhämtningen tar längre tid för oss med neuropsykiatriska diagnoser.
Hjälp enligt SoL och LSS
Boendestöd är en insats som kan hjälpa – det kan innebära att stöd i att sköta hemmet och planera veckan. Det kan också betyda samtal och samvaro eller stöd att åka kommunalt eller att kontakta myndigheter. Ofta handlar det om att hitta strategier så att vardagen inte blir så energikrävande. Läs mer om boendestöd här
Det finns också kontaktpersoner att söka – en medmänniska som ska fungera som en ”kompis” och ett stöd i vardagliga situationer. De kan följa med på fritidsaktiviteter och hjälpa till att främja sociala kontakter.
Det finns även stöd att få av ett personligt ombud som kan företräda och ge stöd i kontakt med myndigheter och vid olika sammankomster. Boendestöd, kontaktperson och personligt ombud är insatser som söks via handläggare inom kommunen.
Populärt innehåll idag
- 10 märkliga saker neurotypiker gör
- Hon är mamma till fyra barn med npf-diagnoser
- Författaren Lotta Lundh: ”Vi gjorde så många fel innan vi visste”
- Vanligt med PTSD bland autistiska patienter i vuxenpsykiatrin
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så fungerar adhd-medicin