Nästa artikel
-
Forskaren Elisabeth Nilsson Jobs ser en tydlig trend: många väljer att kalla sig själva för autister istället för att säga att de har autism.
Premium Ord som neurotypisk, neurodiversitet och neuromångfald hörs allt oftare i samtal om autism, adhd och andra diagnoser. Men vad betyder begreppen egentligen, och hur ska de användas? För att reda ut frågan har Special Nest talat med Elisabeth Nilsson Jobs, forskningsspecialist och utbildningsansvarig vid KIND, Karolinska Institutet.
Under lång tid har autism och adhd ofta beskrivits som störningar eller sjukdomar, något avvikande från en tänkt norm. Den synen har skapat stigma, och ofta härstammat från forskare och andra yrkesverksamma utan egna diagnoser och inifrånperspektiv. En del har inga problem med att använda diagnosbegreppen, men för andra känns det mer laddat. – Många känner att man utpekas som ”onormal” när man tillhör en diagnosgrupp, och det har föranlett en önskan om en annan vokabulär,
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- "Vem håller din hand när jag är borta?"
- "Önskar man kunde förstå vilken stor skillnad DBS kan göra vid OCD"
- Nytt verktyg ska stärka lärmiljön för barn med autism i förskolan
- Retad i skolan – i dag är Emmas autism en styrka i arbetet
- Så här funkar WISC-testet
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Nytt verktyg: Så kan autism och adhd upptäckas i förskolan