Här skriver eleverna med stil

När eleverna får veta att de ska lära sig skrivstil är reaktionerna ganska blandade. En del tycker att det verkar svårt, tråkigt eller onödigt, andra blir entusiastiska. Oavsett händer ändå något så småningom, berättar Amalia Landberg, lärare i svenska på Jensen grundskola i Göteborg.

– Eleverna brukar sätta en stor stolthet i det här med skrivstilen. Några känner sig jätteosäkra, men även de känner sig ofta stolta efter ett tag, säger hon.

Jensens skolor har de senaste åren satsat mer på handskrift. Bakgrunden är bland annat forskning om handskriftens betydelse och att elevers vana att skriva för hand har minskat. Satsningen ligger också i linje med Jensens profil, där bildning och en klassisk kunskapssyn är i fokus.

För skrivstilsträningen får eleverna varsin skrivstilsbok i A4-storlek, framtagen av Jensen education, med instruktioner om sådant som hur pennan kan hållas och hur man kan undvika att bli trött i handen. Ibland ägnas större delen av en lektion åt ren skrivstilsträning. Men handskrift används också i den vanliga undervisningen, där eleverna får göra anteckningar och arbeta med idéer för hand.

Pennan ett sätt att hålla fokus
Amalia Landberg upplever skillnader mellan att anteckna för hand och på dator. När eleverna har papper och penna framför sig blir uppgiften tydligt avgränsad.

– De har bara ett fokus, och det är att skriva ner det de hör. Om de är väldigt snabba på datorn kan de börja fokusera på andra saker.

En poäng med skrivstilsträningen är också att eleverna börjar från relativt lika utgångspunkter, enligt Amalia Landberg. I andra delar av svenskämnet kan skillnaderna vara stora, när någon har läst massor av böcker har någon annan knappt läst alls.

– Här blir man på något sätt jämställd, och det ligger heller inte riktigt samma prestige i handskrift som i andra delar av ämnet.

En väg till egna idéer
Amalia Landberg använder också papper och penna när eleverna ska jobba kreativt. När de inte direkt kan söka efter svar eller ta hjälp av digitala verktyg måste de stanna kvar längre i sina egna tankar, och då kan det poppa upp idéer som de själva först inte trodde skulle dyka upp, och som de kanske inte till en början värderar särskilt högt.

– Med penna och papper får eleverna nya och unika idéer. Man märker att det ökar både motivation och självsäkerhet, säger hon.

Amalia Landberg menar att papper och penna-träning har blivit ännu mer relevant i takt med att AI-verktyg har blivit en del av många ungas vardag. Men Amalia Landberg ser inte handskrift och digital kompetens som motsatser, utan som komplement till varandra. På skolan får eleverna också undervisning om AI och digitala verktyg, och alla har en egen dator.

– Jag tycker att båda är lika viktigt. Det är såklart lika viktigt att eleverna lär sig det digitala, annars blir de exkluderade i samhället.

Men om handskriften får allt mindre plats i skolan tror Amalia Landberg att eleverna riskerar att förlora mer än förmågan att forma bokstäver. För henne handlar det mycket om tron på det egna, fria tänkandet.

– Eleverna blir otroligt stolta när de själva kommer på en riktigt bra idé. Det blir ett kvitto på att de kan tänka själva.