Barn som får tidig diagnos inom autismspektrum behöver uppföljning under uppväxten och fortsatt kontakt med habilitering, barnpsykiatri och sjukvård. Tidiga svåra problem med mat, sömn och skrikighet bör fångas upp på BVC och följas både utifrån barnets utveckling och familjens situation. Det är slutsatserna av en ny studie av Martina Barnevik Olsson, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
I sin avhandling har hon följt 208 barn som fått autismspektrumdiagnos i treårsåldern upp till mellanstadieåldern. De hade under en tvåårsperiod fått autisminriktade hjälpinsatser, och en första uppföljning skedde inför skolstart.
Avhandlingen visar att barn kan gå »i och ur« diagnoser under uppväxten, kanske beroende på hur anpassningar och kravnivå ser ut. Tydligt är att problem tycks finnas kvar om barnet någon gång uppmärksammats med utvecklingsavvikelse.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Psykiaterns bästa tips – så kan föräldrar med egen npf-diagnos hantera vardagen: "Att förmedla sina behov kan vara svårt"
- Ny handbok i specialdidaktik – så kan lärare få fler elever att lyckas
- Inte vanliga utbrott: Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown
- Så här funkar WISC-testet
- ”Sorgligt att så många år av mitt liv försvann”
- Allt fler föräldrapakter för en smartphonefri barndom bildas i Sverige
- Förslaget: Skrota läkarintyg för körkort vid adhd och autism