Nästa artikel
Premium Den nya diagnosen ARFID handlar om allvarliga ätsvårigheter som inte har med kroppsideal att göra. Samsjuklighet är mer regel än undantag, i en grupp svenska barn med autism uppfyllde 28 procent av dem kriterierna för ARFID, enligt en studie från Göteborgs universitet. Special Nest intervjuar barnläkaren Gudrun Nygren och psykologen Petra Linnsand som har forskat om ARFID bland små barn med autism.
ARFID är en förkortning som kan översättas till undvikande och/eller restriktiva ätsvårigheter. Till skillnad från mer välkända ätstörningar är personen inte fixerad vid kroppen eller vikten. Snart har tio år gått sedan ARFID inkluderades i den välanvända diagnosmanualen DSM-5. Dock finns inte ARFID i diagnossystemet som just nu används i Sverige, ICD-10, vilket möjligen är en bidragande orsak till att diagnosen inte har fått ett särskilt starkt fäste i vårdpersonalens el
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Så kan autistiska personer göra en energikartläggning
- Föräldrar till barn med npf gynnas av att öva på psykologisk flexibilitet – ny avhandling: ”Många tänker att de inte duger”
- Ny studie kopplar sociala medier till sämre koncentration hos barn
- Kamouflering av autistiska drag kan leda till ökad biologisk stress
- Ny bok om phonics: "Läsinlärning ska inte lämnas åt slumpen"
- Så här funkar WISC-testet
- Stress och trötthet vid adhd och autism – 6 lästips som kan hjälpa