-
"Vi har velat komma till en situation där de extra anpassningarna inte ses som pålagor. De ska istället ingå i den ordinarie undervisningen", säger Kringlaskolans rektor Sirkka Persson.
-
"Vi har velat komma till en situation där de extra anpassningarna inte ses som pålagor. De ska istället ingå i den ordinarie undervisningen", säger Kringlaskolans rektor Sirkka Persson.
-
-
När Sirkka Persson blev rektor på Kringlaskolan i Södertälje år 2002 bestämde hon sig tidigt för att funktionsnedsättningar inte ska bli funktionshinder. Alla elever ska ges samma möjligheter att lyckas i skolan, oavsett om det har diagnos eller inte. Genom åren har Kringlaskolan, som har 480 elever från förskoleklass till årskurs nio (varav drygt 30 procent har diagnoser), byggt upp ett arbetssätt där extra anpassningar har blivit vardag. Strategin har varit framgångsrik och i d
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Är visuella stöd en björntjänst? Specialpedagogerna bemöter myterna: "Inte handfallen av att det abstrakta blir visuellt"
- Värt att veta om dyskalkyli – 5 lästips om en relativt okänd diagnos
- Ny forskning om svårbedömda grupparbeten – kan blyghet tolkas som okunskap?
- Så arbetar Ånge med att förebygga och vända frånvaro i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- ”Ofrivilliga blinkningar är vanligast”