Retad i skolan – i dag är Emmas autism en styrka i arbetet

När Special Nest ringer upp Emma Delija tycker hon att det finns någonting viktigt att poängtera, innan hon berättar om sina erfarenheter.

– Det här är min berättelse och mina upplevelser. Andra kan ha upplevt det annorlunda.

Just annorlunda var något Emma Delija ofta kände sig under uppväxten. Även om hon kände av det som yngre blev det ännu tydligare för henne när hon kom in i tonåren.

– Jag tyckte om att läsa böcker och lyssna på band som AC/DC och Queen, vilket jag blev retad för av de andra tjejerna som då mest lyssnade på Justin Bieber.

Till skillnad från klasskompisarna tyckte hon heller inte om att festa. Hon upplevde att det ofta var mycket skvaller om killar och sex och vem som var kär i vem. Det var ämnen som Emma inte ville diskutera med någon annan. Hon säger att hon har en väldigt stark integritet. Om en kompis var kär i någon var det deras ensak, inte hennes.

– De andra sa: ”du är så emo, varför sminkar du dig inte?” Det var hela tiden pikar om varför jag inte var som andra och jag kände mig väldigt ensam.

Typisk ”duktig flicka”
Emma Delija berättar att hon i skolan var en typisk ”duktig flicka” som aldrig bråkade och alltid skötte sig. När hon började på gymnasiet spenderade hon ofta sina raster och håltimmar på biblioteket. En dag kallade klassföreståndaren Emma och hennes mamma till ett möte.

– På mötet sa klassföreståndaren: ”Emma sitter ensam i biblioteket". Min mamma svarade: ”Det vet jag att hon gör, hon tycker det är skönt att sitta där och göra sina skoluppgifter". Jag förstod inte varför det var ett problem. Frågade någon om de fick sitta och plugga bredvid mig fick de alltid det. Men klassföreståndaren ville att jag skulle vara mer som de andra.

Utanför skolan var Emma Delija aktiv i olika föreningar. Hon säger att det var enklare att umgås med andra i dessa sammanhang, att de som hon träffade där alltid var inbjudande till att hon skulle hänga med när de skulle göra saker.

– Jag tror att det hänger ihop med att aktiviteterna var frivilliga medan skolan var mer fast kring hur det skulle vara.

Har användning av sitt inifrånperspektiv
När Emma Delija slutade gymnasiet utbildade hon sig till elevassistent och började arbeta med barn med särskilda behov. En sommar jobbade hon på ett gruppboende inom LSS där hon verkligen trivdes och där hon jobbar än i dag. Parallellt med jobbet har hon utbildat sig till undersköterska.

Även om Emma Delija tidigare har haft tankar att hon kanske kunde ha en diagnos var det en brukare på hennes jobb som gjorde att hon till slut sökte en utredning.

– Brukaren blev väldigt upprörd när någon var sen eller inte gjorde det den sa att de skulle göra. Jag kände igen mig i henne och det gjorde att jag tog steget och sökte hjälp.

Hon var 23 år när hon fick autismdiagnosen. Beskedet kom som en lättnad, att få sina misstankar bekräftade. Och till skillnad från när hon gick i skolan och ofta kände sig kritiserad för att inte vara som andra, är inifrånperspektivet som autist en styrka på hennes jobb där flera av brukarna har autism.

– Mina kollegor kan fråga mig ”vad tror du brukaren menar?”, och så kan jag hjälpa till. Och så kan jag också komma med input kring hur de kan förklara saker tydligare.

Ett exempel var när en brukares mamma skulle flytta. Hennes kollegor sa till brukaren: ”din mamma ska flytta” men det gjorde honom orolig. Men då förklarade Emma att kollegorna behöver vara tydligare med när det ska hända. ”Din mamma ska flytta om två veckor”, vilket lugnade brukaren.

Något annat som Emma Delija försöker ta vara på i jobbet är både hennes egna och brukarnas styrkor.

– Vi har till exempel en man som är duktig på gammal musik och då kan vi sitta och prata om Elvis och rockmusik. Mina kollegor tycker att det är så roligt att han och jag kan mötas genom musiken.

"Ger inte upp – kan vara både positivt och negativt"
En av hennes egna styrkor är att hon är väldigt detaljerad. Hon minns saker som andra ofta glömmer bort, som folks favoritfärger och födelsedagar.

– Och så ger jag inte upp, det är både positivt och negativt. Men vill jag någonting försöker jag alltid hitta sätt att nå fram dit.

 För Emma Delija har det varit viktigt att vara öppen med sin diagnos, och hon försöker även vara tydlig när hon upplever svårigheter i jobbet.

– Jag kan ha svårt för när mycket händer på samma gång. Då är det skönt att jag kan vara öppen med det så vi kan hjälpas åt: ”Vem gör vad nu och hur?”

”Jag döljer mina svårigheter”
Ett tag efter att Emma Delija fick autismdiagnosen gick hon med i föreningen Organiserade autister, vilket är något hon är väldigt glad för.

– Det är så skönt att kunna bolla sina idéer med någon som själv har diagnosen.

Genom föreningen har hon också börjat föreläsa om sina upplevelser som autist. När Emma Delija fick frågan om hon ville föreläsa tänkte hon: ”Varför inte? Det skadar ju inte att upplysa allmänheten om autism och hur man bemöter personer med autism”. Varje föreläsning börjar hon med att fråga deltagarna vad de har för tankar om autism.

– Sist jag föreläste svarade någon filmen ”Rain man” och att en annan att man bor på ett boende. Men de var också nyfikna och frågade om mina specialintressen som nu är fornnordisk mytologi och att samla på vykort.

Emma Delija upplever att hon ofta får bra bemötande och möts med nyfikenhet när hon berättar att hon har autism.

– Sedan kan folk bli förvånade. ”Va, har du autism?” Men vad de inte vet är att jag döljer mina svårigheter, säger hon.

Hon är ofta jättetrött när hon kommer hem från jobbet och orkar då inte hitta på något mer eller träffa sina kompisar, berättar hon. För att inte planera in för mycket försöker hon hålla koll genom att skriva in allt i sin kalender. Och för att minska stressen i vardagen lagar hon alltid extra mat så hon kan göra matlådor och alltid ha mat tillgängligt när hon behöver.

– Innan pressade jag mig för hårt och det ledde till att jag blev deprimerad under en period. Efter det har jag blivit mer självmedveten, idag är jag bättre på att lyssna på mig själv och känna efter vad jag orkar och inte.