Från tjat till prat – ny bok om samtalsmetoder som kan underlätta vardagen för familjer med npf: "Bara ord är ofta inte tillräckliga"

Npf-coachen Malin Reuterswärd, läraren Cajsa Jahn och psykologen David Edfelt har genom sina arbeten mött många familjer med barn som har neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd. De har stött på en återkommande utmaning – att föräldrar kan ha svårt att få till ett bra samtal med sitt barn, berättar de för Special Nest under ett videosamtal.

Med deras nya bok Från tjat till prat i familjer med NPF hoppas de kunna stötta föräldrar att lättare nå fram till sina barn med hjälp av enkla samtalsmetoder – och i sin tur också hjälpa barnet att kunna uttrycka sig bättre. Allting för att undvika onödiga missförstånd och konflikter i vardagen.

– I boken har vi samlat metoder och strategier som skulle kunna vara till hjälp i vilka familjer som helst, men de här barnen krockar oftare med tillvaron. Det gör att kommunikationen ställs på sin spets och då är ord ofta inte är tillräckliga, konstaterar David Edfelt.

Många ord kan skapa förvirring
Ett vanligt misstag bland många föräldrar till barn med npf, berättar Malin Reuterswärd, är att de använder för många ord när de pratar. Detta kan skapa förvirring och stress och paradoxalt nog försvåra samtalet.

– Vi brukar säga: sila snacket och säg bara som det är, säger hon.

Cajsa Jahn nickar instämmande och tillägger att det finns en risk att orden bara sköljer över barnet. Ett vanligt scenario när barnet kommer hem från skolan är att föräldern i all välmening frågar: hur var skolan i dag? Men frågan i sig är stor, barnet kanske inte vet vad hen ska svara, eller så har barnet haft en jobbig dag och vill inte prata om det

– Så då frågar föräldern istället vad barnet åt till lunch. Det är lättare att svara på, men det blir en stolpighet i samtalet. Då är det bra att ta till andra metoder och strategier för att nå barnet, säger Cajsa Jahn.

Börja med det som är enkelt
I boken lyfter författarna tretton samtalsmetoder – allt från ritprat till motiverande samtal – som på olika sätt underlättar kommunikationen när barnet till exempel har svårt att behålla fokus eller kämpar med det sociala samspelet. Men att som förälder komma igång och börja använda metoderna kan innebära att ta sig över en tröskel. Börja med det som är lättast, berättar författarna.  

– Du behöver inte så mycket grejer, ett papper och penna eller figur. Ju tidigare du börjar desto lättare blir det, säger Malin Reuterswärd.

En metod som är bra att börja med eftersom det är något många känner till, är skalor.

– Och det behöver inte vara med en tiogradig skala, det kan exempelvis göras med en glad eller ledsen gubbe, eller en tumme upp eller ner, säger David Edfelt.

– Och istället för att använda skalor för att förklara känslor, börja med något enkelt som att barnet får betygsätta en glass, säger Malin Reuterswärd.

Ett annat sätt att komma igång är att i fickan ha en liten figur som man enkelt kan ta upp i stunden och börja prata igenom. Figuren kan användas som avledning när ni fastnar i samtalet: ”Rävis här vill säga något”, förklarar Malin Reuterswärd.

– Det blir ofta lättare att samtala när man pratar genom något. Och du kan slänga in en figur närsomhelst: ”Vad tyckte Rävis om det här?”. Lekfullheten är till stor hjälp. Många använder sig av den när barnen är riktigt små, men tappar den med tiden, säger David Edfelt.

Vikten av att behålla lugnet
Något som Cajsa Jahn, Malin Reuterswärd och David Edfelt återkommer är att den vuxnas bemötande har stor betydelse – att ta det lugnt, lyssna och inte stressa fram någonting.

– Det finns lite olika sätt att ha samtal men det viktiga är att vi vuxna behåller lugnet, är nyfikna och att vi är medvetna om att bakom ett barns handlingar så finns ett behov, säger David Edfelt och fortsätter:

– Tagga ner, jag kan inte nog poängtera det. Om du ska ritprata, använd exempelvis en pratbubbla och en streckgubbe. Det handlar om att våga vara lekfull och hitta något som fungerar.

– För oss är det viktigt att barns röster ska få höras. Och att du som vuxen får barnet att känna: ”du vill mig väl”, säger Cajsa Jahn.