Nästa artikel

  • "Man ska komma ihåg att den här svårighetsgraderingen inte är validerad på ett systematiskt vetenskapligt sätt", säger Sven Bölte.

Detta innebär de tre stödnivåerna vid autism – därför nämns de sällan

Premium I spåren av ökningen av antalet autismdiagnoser har det uppstått en debatt om heterogeniteten och bredden inom spektrumet. Samtidigt tenderar den nuvarande graderingen av autism i olika stödnivåer att inte framkomma i media, forskning eller samhällsdebatten. Vad är bakgrunden till denna gradering, varför nämns den inte oftare och kan den kanske bidra till färre missförstånd och mer precision i diskussioner om autism? Special Nest har frågat professorn Sven Bölte.

Först en liten bakgrund. När diagnosmanualen DSM-5 utkom 2013 skedde än en gång omvälvande förändringar på autismområdet, i och med att flera tidiga diagnoser – däribland ”autistiskt syndrom” och ”Aspergers syndrom” – bakades ihop till en enda övergripande diagnos: autismspektrumtillstånd. Ett huvudskäl var att de tidigare diagnoserna ansågs ha för mycket gemensamt för att förbli separata. Antalet autismdiagnoser har ökat stadigt de senaste åren och idag, cirka 13

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2026-08-12 03:00
Text: 
Tomas Nilsson
Bild: 
Ulf Sirborn/KIND
Kategorier: 
Politik
Liv & Hem

Liknande innehåll

  1. Tidiga insatser för små barn med autism uteblir ofta – trots riktlinjer
  2. Hur ser personer med autism på att skaffa barn?
  3. Mångmiljonanslag till unik forskning om autism hos små barn
  4. Autistiska personer mer drabbade av (social) oro – ny studie
  5. Forskning: Kamouflering vid autism leder till sänkt livskvalitet
  6. AI-modell kan leda till tidigare upptäckt av autism
  7. Autism under småbarnsåren – så kan förskolan göra skillnad
Annons

Populärt innehåll idag

  1. Föreläser för att lyfta vuxnas ansvar vid problematisk frånvaro
  2. Stort intresse för brädspelsförening för unga med npf
  3. Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
  4. "I anpassningsfrågan har vi nått absoluta botten"
  5. Vassör har släppt låt om livet med npf: "Kändes viktigt att nå ut"
  6. Vincent Rankila om ARFID: ”Jag vill äga titeln kräsen själv”
  7. Så här funkar WISC-testet