Nästa artikel

Den viktigaste faktorn för att få ett jobb är att ta sig igenom de tre åren på gymnasiet. Skolverkets statistik visar att det finns chans även för personer med ojämn kunskapsprofil att få ett arbete även om gymnasiebetygen inte blev de bästa.

Skolverket har undersökt vad ungdomar i Sverige gör ett, tre och fem år efter att de avslutat gymnasieskolan. I statistiken ingår ungdomar som gick ut gymnasieskolan läsåret 2007/08, 2009/10 och 2011/12. Siffrorna visar att det är betydligt lättare för dem som gått klart gymnasiet att få en anställning. Även personer som gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg har det betydligt lättare att få jobb jämfört med dem som hoppar av skolan efter ett eller två år. En del av dem fastnar i gruppen som varken arbetar eller studerar.

– Vi har inte specialstuderat gruppen som inte är etablerad, så vi har inget svar på vad det beror på. Kanske går det att finna förklaringar via andra registeruppgifter eller också behöver man komma i kontakt med de aktuella personerna för att få svar, säger Christina Sandström, enhetschef på Skolverket utbildningsstatistik.

För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan det vara en utmaning att klara av gymnasiet. Skolverket skriver själva i en tidigare rapport: Elever har rätt till stöd: ”Skolor ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i deras förutsättningar att nå kunskapskraven. Alla elever ska få ledning och stimulans. Vissa elever behöver extra anpassningar. En del behöver dessutom särskilt stöd. Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar. Innan en elev får stöd måste skolan först se över sina pedagogiska metoder och hur de fördelar befintliga resurser. Man måste också titta på hur den aktuella elevgruppen fungerar”.

Med andra ord är det viktigt att gruppen gymnasister med NPF får rätt förutsättningar för att klara av gymnasiet. Skolverket ser även att konjunkturen spelar in då det varierar mellan åren hur pass många som läser vidare till högskola i stället för att börja jobba. Skolverket kan inte dra några slutsatser om nyttan av högre studier. Högskolan tillhör Universitetskanslersämbetets ansvar.

– Vi konstaterar bara om eleverna fortsätter på en högskoleutbildning men följer inte upp dem efter det. Men rent allmänt har ju behovet av högskoleutbildad personal ökat jämfört med förr i tiden, tillägger Christina Sandström.

Annons