Impressiv språkstörning kopplas till lägre betyg

Jämfört med adhd och autism får utvecklingsrelaterad språkstörning förhållandevis lite uppmärksamhet, trots att tillståndet – som också kallas developmental language disorder (DLD på engelska) – förekommer hos 5-8 procent av alla barn i förskoleåldern. Dessutom visar både svensk och internationell forskning att elever med utvecklingsrelaterad språkstörning har det kämpigt i skolan, ökad risk för psykisk ohälsa och större svårigheter att komma in i arbetslivet som vuxna. Vid Linköpings universitet och Lunds universitet pågår just nu ett forskningsprojekt om skolsituationen för denna många gånger bortglömda elevgrupp.

– Skolarbetet går i hög grad ut på språklig bearbetning på olika sätt, man ska kunna resonera, diskutera och göra andra moment som är språktunga. Det ställer höga krav på den språkliga förmågan och vi vill därför undersöka hur elever med språkstörning har det i skolan, säger Olof Sandgren, logoped och docent i logopedi vid Lunds universitet, och fortsätter:

– Vi har en välgrundad misstanke att dessa elever har det svårt, men till exempel är det oklart om det finns skillnader mellan de olika typerna av språkstörningar.

Olika varianter av språkstörning
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Child Language Teaching and Therapy har de nyligen beskrivit resultaten från en av projektets delstudier, som bygger på en enkät med 246 högstadieelever med språkstörning och deras vårdnadshavare. De fick svara på frågor om allt från den tidiga språkutvecklingen, ärftlighet och förekomst av annan neuropsykiatrisk problematik till stödet i skolan, upplevelsen av skolarbetet och betyg.

Men först en snabbkurs i några av språkstörningsdiagnosens underkategorier. Syftet är att sätta den aktuella studien i ett sammanhang, inte att ge heltäckande beskrivningar.

• Fonologisk språkstörning kännetecknas av svårigheten att uppfatta och uttala språkljud, exempelvis att ”katt” i stället blir ”tatt”.
• Expressiv språkstörning handlar också om svårigheter att uttrycka sig, men kännetecknas framför allt av problem med ordförråd, grammatik och språkanvändning, alltså att hitta rätt ord i rätt sammanhang.
• Impressiv språkstörning innebär svårigheter att förstå talat språk, alltså att ta till sig långa instruktioner, hänga med i samtal och tolka information.
• Ospecificerad språkstörning innebär att det (än så länge) inte är klart och tydligt vilket eller vilka språkområden som barnet har svårigheter inom.
• Pragmatisk språkstörning betyder att personen har svårt att använda språket i sociala situationer, även om uttalet och grammatiken är korrekt.

En kombination av impressiva och expressiva svårigheter kallas för generell språkstörning. De eleverna som allt som oftast hamnar i skymundan är de med korrekt uttal – men med problem kopplade till språkförståelsen, enligt Olof Sandgren.

– Eleverna med impressiv språkstörning behöver inte uppvisa uppenbara fel i tal, ordförråd eller att få ihop meningar – alltså problem som märks tydligt för lärarna. Därför löper dessa elever också högre risk att missas, trots att de har svårt att hänga med på lektionerna och kanske sitter tysta och undrar vad de ska göra.

Lägre betyg vid svårigheter med språkförståelse
När Olof Sandgren och hans kollegor hade analyserat svaren från enkätundersökningen framgick ett tydligt resultat – sannolikheten för att nå godkänt i skolans kärnämnen var betydligt lägre för eleverna med impressiva språksvårigheter jämfört med för eleverna med de andra språkstörningsvarianterna.

– Skillnaden är stor mellan elever med språkstörning generellt och elever utan språkliga svårigheter, men vi ser att eleverna som har problem med förståelsedelen av språket har det allra svårast.

Elever med flera diagnoser får oftare stöd
När forskarna tittade närmare på det stöd och de anpassningarna som skolan gav eleverna, fann de att eleverna med språkstörning och samförekommande neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd fick stöttning i högre utsträckning.

– Det är nedslående och trist. Språkstörning generellt, i synnerhet impressiv språkstörning, innebär ofta ensamt så pass med problem att det går ut över elevens måluppfyllelse. Ändå verkar det krävas till exempel en adhd-diagnos för att skolan ska sätta in stöd och insatser, säger Olof Sandgren och fortsätter:

– Komorbiditet med autism och adhd har betydelse, men mycket tyder på att det behövs synliga och utåtagerande svårigheter för att skolan ska känna att den måste göra någonting. Samtidigt som skolan är mindre uppmärksam på eleverna som inte uppvisar utmanande beteenden i klassrummet, utan bara sitter tysta utan att förstå vad undervisningen handlar om eller de instruktioner läraren ger.

Önskemålet: Språkstörning i fokus på lärarutbildningar
Sedan några är tillbaka är kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ett obligatoriskt moment inom landets lärarutbildningar, men Olof Sandgren och hans forskarkollegor framhåller behovet av en separat modul om språkstörningar.

– Språkliga svårigheter av olika slag är vanliga och har stor påverkan på elevens skolgång och måluppfyllelse, så det är viktigt att lärarna får mer kunskap och bättre koll på de viktigaste symptomen, särskilt när det gäller impressiva språksvårigheter. De eleverna kanske sitter och grubblar och gör inte mycket väsen av sig men har samtidigt svårt att förstå förklaringar, instruktioner och frågor, helt enkelt att hänga med i undervisningen, säger han och fortsätter:

– Samhällsdebatten under det senaste årtiondet har handlat mycket om den väldigt uppenbara npf-problematiken, medan elever med impressiv språkstörning har flugit litegrann under radarn.

Unik registerstudie på gång
I den aktuella studien frågade forskarna också om elevens egen uppfattning om hur det går i skolan, med fokus på grundläggande förmågor som att läsa, skriva, prata, lyssna och fokusera. Ett viktigt fynd var att eleverna som hade lägre betyg i kärnämnena, förståeligt nog, i högre grad upplevde skolarbetet som svårare.

– Det pekar på vikten av att skolan faktiskt lyssnar på eleverna och inte fattar beslut om stöd över huvudet på dem. Eleven har ofta god inblick i hur skolarbetet går.

Inom ramen för det pågående projektet håller Olof Sandgren och hans forskarkollegor på med en omfattande registerstudie, där de med hjälp av statistik från SCB och Skolverket ska gå till botten med hur måluppfyllelsen ser ut för elever med språkstörning.

– I en enkätstudie som bygger på självrapportering kan det förstås finnas felaktiga svar, därför gör vi en registerstudie med data från 20 000 personer för att kunna dra säkrare slutsatser om avgångsbetygen för elever med språkstörning. Studien är under bearbetning, men precis som tidigare tänker vi att elever med impressiv språkstörning har lägre måluppfyllelse jämfört med både elever med andra språkstörningsvarianter och elever utan språkliga svårigheter.