– Logopeder har inte utbildning inom pedagogik, men de har specialistkunskap om språk och kommunikation. För att möta läroplanens mål så behöver du ha god språklig förmåga. Alla ämnen medför olika språkliga krav, och dessa ökar med åldern. Det krävs att du kan läsa, skriva och genomföra muntliga presentationer. Dessutom ställs det enorma krav på social interaktion i skolan.
Anna Eva Hallin är utbildad logoped, och doktorand i Communicative Sciences and Disorders vid New York University där hon disputerar våren 2016. Hon menar att logopeder borde finnas som en naturlig del av Elevhälsan i alla skolor. Framförallt för den andel elever som har någon form av språkstörning eller kommunikationsstörning.
– I vardagstal är ”språk” svenska, engelska, spanska… men språk är så mycket mer än bara ett ordförråd och grammatik. Språk är hela kommunikationen, vilket bland annat inkluderar förmågan att anpassa sig till mottagaren, ämnet och vilket medium du använder, säger hon.
Risk att vi bara ser diagnoser
5–7 procent av alla människor har svårt att lära sig sitt modersmål, vilket beror på en medfödd svårighet. Det är det som kallas för språkstörning. Det finns en genetisk besläktning mellan språkstörning och NPF, det har Special Nest skrivit om tidigare. Anna Eva Hallin menar att det finns en risk att vi bara ser diagnoserna, och anpassar stöd i skolan efter diagnosen i stället för barnet.
– Det kan vara svårt att veta vad som är vad. En autismspektrumstörning påverkar i sig kommunikationen. Men det är viktigt att inte ”skylla” på autism när det kanske handlar om svårt med uttal, grammatisk förståelse eller svagt ordförråd – många elever har en språkstörning också.
Hon tror att pedagogerna själva kan ha svårt att kartlägga och planera för både effektiva strategier och behandling för barn med språkstörning.
– Tiden är värdefull för dessa elever och det är här jag tror att logopeder i skolan effektivt kan komplettera lärare, specialpedagoger och speciallärare.
Anna Eva Hallin menar att det finns evidens för att strukturerad undervisning i avkodning bokstav–ljudkoppling är det som man har sett är mest effektivt för de som har svårigheter med den tekniska delen av läsning och skrivning (avkodning och stavning). För elever med språkstörning har till exempel arbete med berättelser på ett strukturerat sätt visat sig vara effektivt för att utveckla språket.
Men Anna Eva betonar att det är oerhört viktigt att arbeta direkt med ”klassrumsspråket” – det språk eleven hela tiden bearbetar i sin skolvardag. Och här skulle logopeder kunna vara till stor nytta.
– För att komma åt och stödja de språkliga svårigheterna hos elever med språkstörning så behöver man arbeta på flera nivåer, och även identifiera språkliga karaktärsdrag för olika ämnen, olika lärare och olika texter. Vilka sorts komplexa grammatiska strukturer har eleven svårt med? Hur måste eleven tänka när den läser en historietext jämfört med en biologitext? Vilka strukturer har olika skriftliga uppgifter? Barn med språkstörning behöver mer explicit undervisning i det som andra elever kan plocka upp mer ”automatiskt”.
Vilken kunskap är primär?
Hon menar att det finns en risk att skolan endast fokuserar på kompensatoriskt stöd och hjälpmedel för att eleven ska klara sig genom skolan. – Det är viktigt såklart, men målet måste också vara att eleven ska bli så självständig som möjligt och samtidigt fortsätta att utveckla sitt språk. Då kan vi inte bygga en värld som fungerar bra i skolan men inte i världen utanför.
Det finns också en risk att språkliga övningar som inte baseras i klassrumsspråket inte kan generaliseras i klassrumsmiljön, enligt Anna Eva Hallin.
– För en yngre elev med språkstörning kan det till exempel vara viktigt att kunna färgerna men är det den mest kommunikativa förmågan vi behöver arbeta med just nu? Den frågan måste ställas. Det är av yttersta vikt att vi direkt kartlägger barnet och de språkliga kraven som finns i barnets miljö och gör språkliga och pedagogiska insatser som utvecklar de mest funktionella förmågorna.
Anna Eva Hallin menar att specialpedagogen och logopeden skulle vara ett ypperligt team kring barnet.
– Redan nu arbetar logopeder och pedagoger framgångsrikt tillsammans i de språkklasser som finns, och logopederna blir även vanligare i grundskolan, men det är fortfarande relativt ovanligt. Alla – elever, pedagoger och logopeder – skulle ha mycket att vinna av ett ännu närmre samarbete.