Nästa artikel
Premium Skriverier och röster om studiero i skolan duggar då och då tätt i media. I slutet av februari kunde vi till exempel höra Skolinspektionens chef Helen Ängmo uttala sig i Sveriges Radio utifrån en enkätundersökning om trygghet i skolan där 80 000 elever i årskurs 9 deltagit. Resultatet visade att 15 procent av eleverna var missnöjda och det allra största missnöjet handlade om dålig studiero. Men vad menar vi egentligen med studiero och kanske viktigast av allt, hur skapar vi studiero i skolan?
Jag vill inte krångla till det utan väljer att definiera studiero som ”ro att studera”, det vill säga att elever och lärare kan ägna sig åt det som är själva syftet med skolan – att lära. Gissningsvis höjer du inte på ögonbrynen åt den här definitionen. Men när vi kommer till hur vi ska nå dit brukar åsikterna gå isär. Det finns de som både förespråkar och tar vägen via disciplinära åtgärder för att nå ökad studiero. Jag motsätter mig inte att det kan fungera,
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Autismens evolutionära fördel: Solitär födosökare gillad av gruppen?
- Visuella stöd kan göra förskolan mer begriplig – ny bok visar hur
- Så kan skolor upptäcka frånvaro snabbare: "Måste bli mer proaktiva"
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Biologisk klocka även för män
- Så här funkar WISC-testet
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer