Nästa artikel
Premium Skriverier och röster om studiero i skolan duggar då och då tätt i media. I slutet av februari kunde vi till exempel höra Skolinspektionens chef Helen Ängmo uttala sig i Sveriges Radio utifrån en enkätundersökning om trygghet i skolan där 80 000 elever i årskurs 9 deltagit. Resultatet visade att 15 procent av eleverna var missnöjda och det allra största missnöjet handlade om dålig studiero. Men vad menar vi egentligen med studiero och kanske viktigast av allt, hur skapar vi studiero i skolan?
Jag vill inte krångla till det utan väljer att definiera studiero som ”ro att studera”, det vill säga att elever och lärare kan ägna sig åt det som är själva syftet med skolan – att lära. Gissningsvis höjer du inte på ögonbrynen åt den här definitionen. Men när vi kommer till hur vi ska nå dit brukar åsikterna gå isär. Det finns de som både förespråkar och tar vägen via disciplinära åtgärder för att nå ökad studiero. Jag motsätter mig inte att det kan fungera,
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Lästips: Starka känslor vid npf – och hur dessa kan hanteras
- Så kan lärare stötta vid språkstörning: ”Finns en okunskap i skolan”
- Språkdebatten fortsätter: ”Speglar att något håller på att hända i synen på autism”
- Tarmsjukdomen IBD hos mamman kopplat till autism hos barnet
- Autism i arbetslivet: ”Kompetens borde avgöra – inte social förmåga”
- Ny handbok ska effektivisera lärarnas dokumentation – 5 tips ur den
- Så här funkar WISC-testet