För snart tre år sedan, i juli 2014, ändrades skollagen så att den elev som riskerade att inte uppnå kunskapskraven skulle få stöd snabbare i form av extra anpassningar i undervisningen. Detta utan att det ställdes krav om formella beslut och upprättade åtgärdsprogram. Den här förändringen skulle också innebära att lärarnas arbetsbörda med dokumentation minskade.
Men nu visar en undersökningen som Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas tidning att dessa mål inte har uppfyllts. Skop har intervjuat 1 000 grundskollärare och av dem anser bara 5 procent att deras arbetsbelastning har minskat sedan lagändringen. I stället anser drygt 4 av 10 att den har ökat.
Undersökningen visar också att drygt 7 av 10 grundskollärare menar att de inte har tilräckliga resurser för att hjälpa eleverna med det de skulle behöva. Andra saker som lärarna uppger är att lagändringen har medfört mer ansvar på den enskilde lärare, mer förberedelse, föräldrar som ställer ökade krav, fler möten, mer dokumentation och administration.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av 15 grundskolor i Sverige från förra året bekräftar den här bilden. Där framkom att eleverna sällan fick de extra anpassningar de behövde, bara var fjärde elev fick de insatser som de var i behov av.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Elever med svag teoretisk begåvning faller mellan stolarna
- Tidiga insatser för små barn med autism uteblir ofta – trots riktlinjer
- Maria Bühler: Så kan barn med autism och adhd stöttas i förskolan
- Lovande resultat: Fysisk träning minskar adhd-symtom hos vuxna
- Så här funkar WISC-testet
- Så kan föräldrar hjälpa barn att utmana social ångest
- Bättre tonårssömn – psykologens råd till föräldrar som vill stötta