Riksrevisionen: Brister i skolmyndigheternas kunskapsstöd till lärare

Draget till sin spets handlar farhågorna om att skolväsendet vilar på vacklande vetenskapliga grunder. I slutet av 2025 presenterades en granskning i frågan av tunga instansen Riksrevisionen, som konstaterade många brister.

– Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men vår granskning visar att det finns brister i regeringens och skolmyndigheternas arbete att stödja skolan att nå det här målet om en utbildning på vetenskaplig grund, förklarar Helena Holmlund, som är granskningens projektledare.

Bakgrunden är att elevernas prestationer sviktar, trots stora satsningar på mer resurser och mer skolutveckling de senaste tio åren. En av skamfläckarna är att en fjärdedel av femtonåringarna inte lyckas med grunderna i läsförståelse och matematik, och larmen går om att lärare inte vet vilka metoder som faktiskt hjälper eleverna. För att komma till rätta med problemen understryks vikten av metoder som bevisligen fungerar, och det är här brister konstateras i flera led.

– Många lärare förlitar sig på skolmyndigheterna. Bristerna i myndigheternas stöd kan i förlängningen påverka undervisningen, och leda till att elevernas kunskapsresultat inte blir så höga som de annars hade kunnat bli, säger Helena Holmlund.

Kritiken: Dålig systematik och tajt tidspress
Sverige har fem skolmyndigheter. Riksrevisionen har granskat tre av dem: Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) samt Skolforskningsinstitutet. Alla tre producerar material som ska hjälpa skolpersonal att fylla på kunskaperna – och enligt skollagen ska materialet vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är här det haltar, konstaterar Riksrevisionen. Problemet är att skolmyndigheterna inte är tillräckligt systematiska och transparenta när stöden tas fram. Flera stödmaterial riskerar att bli skeva eftersom de präglas på enskilda medarbetare och forskare, utan krav på att väga in all relevant forskning. Dessutom har forskningssammanställningar tvingats göra under stor tidspress från politiskt håll, vilket gör att många experter tackar nej till att samarbeta med skolmyndigheterna.

I Riksrevisionens rapport jämförs skolmyndigheternas tillvägagångssätt med svensk hälso- och sjukvård, som anses skickligare på kunskapssammanställningar. Hälso- och sjukvårdens systematiska översikter uppges ta ett och ett halvt år, de har uttalade krav på hur kunskapen ska vägas, och lägger vikt vid rätt kompetens vid rodret. Dessutom avsätts ytterligare två–tre år för att ta fram stödmaterial och rekommendationer. Skolverket jobbar med betydligt snävare tidsramar.

Problemen med bristande vetenskaplig metodik och stark tidspress manifesterades i början av 2026, genom Skolverkets pågående arbete med att ta fram nya läroplaner och ämnesplaner. Tidningen Vi Lärare publicerade en granskning och Special Nest sammanfattade kritikstormen här. Riksrevisionen har inte granskat läroplanerna eller kursplanerna just eftersom nya varianter väntas presenteras nästa år.

Lärare missnöjda med skolmyndigheternas stöd
Lärare som känner att deras insikter går till spillo får gehör i Riksrevisionens granskning. I Sverige finns ungefär 100 000 lärare och det är meningen att skolmyndigheterna ska tillvarata lärarprofessionens erfarenheter – beprövad erfarenhet, som det kallas. Riksrevisionens granskning visar att kunskap går till spillo eftersom skolmyndigheterna brister i att samla in dessa erfarenheter på ett strukturerat sätt. I stället uppger lärare att det ofta blir informella och sporadiska utbyten i arbetslag, utvecklingsgrupper eller i sociala medier, vilket inte dokumenteras.

Lärare uppger också att de helt enkelt inte hinner grotta ner sig i forskningsrön och råd från Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet. Bottennoteringen tillhör Skolforskningsinstitutet, som inrättades 2015 men bara lyckas fånga uppmärksamheten hos sju procent av lärarkåren.

De tillfrågade lärarna menar att skolmyndigheternas råd är svåra att hitta, är inte tillräckligt handfasta, och att lärare hellre vänder sig till en kollega för att bolla funderingar. Dessutom framförs kritik om motsägelsefulla budskap och snabbt växlande trender, där dagens rön blir avfärdad imorgon.

– Myndigheternas stöd bör vila på systematiskt framtagen kunskap som byggts upp över tid. Ett sådant stöd kan också hjälpa lärarna att förhålla sig till trender om hur utbildning och undervisning ska bedrivas, säger Helena Holmlund.

Konkret exempel: Fallstudien Specialpedagogik för lärare
Om du jobbar inom svensk skola och exempelvis engagerar dig lite extra för eleverna med exempelvis autism, adhd, dyslexi eller andra funktionsvariationer, så ökar sannolikheten att du drabbats av skolmyndigheternas spretighet. Till exempel finns överlappningar mellan Skolverket och SPSM, vilket gör att du hittar rekommendationer i olika format hos bägge två.

I skoldebatten har Skolverket och SPSM tidigare fått kritik för hur de genomförde regeringsuppdraget Specialpedagogik för lärare (SFL), vars mål är att skolpersonal ska få verktyg att hjälpa elever med exempelvis npf-diagnoser. Hittills har ungefär 628 miljoner kronor och cirka 1 000 årsarbetskrafter ägnats åt deltagande i SFL. Bland kritikerna finns forskaren Martin Ingvar och läraren Filippa Mannerheim, som klandrat kompetensutvecklingen för att sprida den svagt underbyggda metoden Universal design for learning samt myter om lärstilar.

I Riksrevisionens granskning finns tre fallstudier, en av dessa är modulen Inkludering och delaktighet som ingår i SFL. Bara ett av landets 15 specialpedagogiska institutioner var med och tog fram modulen, medan många institutioner hänvisade till att tidsramen var för tajt. När SFL tidigare granskades av Göteborgs universitet konstaterades ensidiga och förenklade resonemang, samt tveksamma vetenskapliga grunder. SFL har omarbetats sedan dess men Skolverket har inte kunnat redovisa hur de förhållit sig till kritiken, och Riksrevisionen fastslår att kritiserade delar fortfarande ingår i SFL.

Skolpolitikerna instämmer men är avvaktande
Varför har det blivit så här? Riksrevisionen pekar på att regeringens styrning orsakat spretighet hos skolmyndigheterna. Rapporten avrundas därför med att regeringen uppmanas att se över skolmyndigheternas uppgift och ansvarsfördelning, samt att någon ska ta på sig ledartröjan för att börja samla in skolväsendets beprövade erfarenhet.

– Vi rekommenderar regeringen att se över ansvaret och uppgifterna till skolmyndigheterna när det gäller att ta fram stödmaterial till skolväsendet. Vi ser också att regeringen bör se till att lärares erfarenheter samlas in, så att vi får en beprövad erfarenhet som kan användas i skolan, säger Helena Holmlund och fortsätter:

– Vi rekommenderar Skolverket att se över sin process och sina arbetssätt för att säkerställa att det är den mest trovärdiga och den mest relevanta forskningen som används. Vi rekommenderar Skolforskningsinstitutet att på ett tydligare sätt lyfta fram forskning som visar vilken typ av undervisning som kan förstärka skolresultaten.