Nior fokuserar på bedömningar

Jennie Sivenbring vid Göteborgs universitet har undersökt hur 28 elever från tre skolor i årskurs 9 talar om bedömningars betydelse och hur de inverkar på deras vardag. Hon är förvånad över resultatet.

– Jag trodde att de ständiga bedömningarna skulle ha stor betydelse för ungdomarna, men att det vid den här tidpunkten inverkar på i princip allt de gör och tänker om skolan förvånade mig faktiskt, säger Jennie Sivenbring till forskning.se

För att säkra kunskapsutveckling och höja svenska elevers resultat i internationella jämförelser har bedömningar, betygssättning och tester ökat successivt under det senaste decenniet. Eleverna tar bedömningarna på mycket stort allvar eftersom betygen har stor betydelse för deras framtidsutsikter, en insikt som kommer sent för många elever. Dessutom är gymnasievalet i regel det första viktiga val de gör, och detta val är villkorat av betyg.

Enligt Jennie Sivenbring upplever många ungdomar att det är ett stort ansvar som placeras i deras egna händer. De talar om en vilja att förstå vad lärarna kommunicerar men uttrycker samtidigt att det språk som används vad gäller mål, kunskapskrav och bedömningar är alltför byråkratiskt och tekniskt för att kunna ge ledning till vad de behöver göra.