Nästa artikel

  • Ann-Katrin Swärd har jobbat som lärare i 30 år och är numera doktor i specialpedagogik med särskild inriktning mot läsning vid Göteborgs universitet,

Forskaren: ”Högläsningen behöver få högre status i skolan”

Premium Högläsning har länge setts som en självklar del av barns språkutveckling, men i dagens digitala samhälle är dess status mer svårbedömd. Det finns tecken på att den inte får samma utrymme som tidigare i både hem och skola, samtidigt som forskning pekar på möjliga vinster för ordförråd och läsförståelse. I en intervju med Special Nest lyfter Ann-Katrin Swärd, tidigare speciallärare och numera doktor i specialpedagogik, fram högläsningens betydelse och argumenterar för att den bör få en mer framträdande plats i barns vardag.

I en undersökning av Lärarstiftelsen svarade åtta av tio föräldrar att de läser högt för sina barn varje dag eller flera dagar i veckan – men redan vid fyra års ålder minskar högläsningen. Exakt hur vanligt det är med högläsning i skolans värld är svårt att säga säkert, eftersom forskningen inte har gjort någon systematisk kartläggning över längre tid. Ann-Katrin Swärd, som har jobbat som lärare i 30 år och som numera är doktor i specialpedagogik med särskild inrik

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2026-05-15 03:00
Text: 
Tomas Nilsson
Bild: 
Studentlitteratur
Kategorier: 
Liv & Hem
Skola

Liknande innehåll

  1. Så kan läskrisen vändas: 8 artikeltips om läs- och skrivundervisning
  2. Så kan Wittingmetoden hjälpa elever med autism och dyslexi
  3. Ny bok om specialpedagogik i förskolan: "Tidiga insatser har stor betydelse för barns utveckling"
  4. Här är metoden som sätter dialogen i högläsningens centrum
  5. Modellen som ska få fart på elevens läsning: Simple View of Reading
  6. Använd specialintressen – så kan lärare stötta elever med autism
  7. Barn med NPF blir inte trodda i rätten
Annons

Populärt innehåll idag

  1. Stort intresse för brädspelsförening för unga med npf
  2. Föreläser för att lyfta vuxnas ansvar vid problematisk frånvaro
  3. Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
  4. Så här funkar WISC-testet
  5. "I anpassningsfrågan har vi nått absoluta botten"
  6. Inte vanliga utbrott: Så känner du igen autistisk meltdown/shutdown
  7. ”Ofrivilliga blinkningar är vanligast”