Nästa artikel

Alla känner sig då och då trötta efter att ha varit i situationer med många nya intryck. För personer med vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan tröttheten komma ofta, och vara ett stort hinder. Vad beror den på, och vad kan man göra för att orka mer?

Efter att ha varit i situationer som är extra krävande – som ett prov eller en anställningsintervju – är det inte ovanligt att man känner sig utmattad. Kanske är det enda som hjälper att koppla bort allting och lägga sig på sängen med favoritmusiken i öronen. “Nu orkar jag inte med fler intryck” är en inte helt ovanlig sak att säga. Hur känslig man är för intryck, och hur lång tid som behövs för att komma upp på banan igen, skiljer sig väldigt mycket från person till person.

För vissa är nya intryck uttröttande eftersom förmågan att ta in information från omvärlden – perceptionen – inte fungerar som den ska. En så enkel sak som att göra en uppgift samtidigt som ett lågmält samtal förs en bit bort kan vara oöverstigligt. En anledning till att intrycken kan vara svåra att hantera är att de upplevs som kraftiga eller obehagliga. En annan är att det är svårt att skärma av.
 

Styra uppmärksamheten
Vad som släpps in respektive hålls utanför medvetandet bestäms ofta utan att vi styr det själva. Tänk dig exempelvis att du står i ett rum fullt av människor som pratar med varandra. De många rösterna blandas till ett sorl som inte stör dig när du själv för ett samtal. Plötsligt framträder en röst glasklart: en bit bort har någon nämnt ditt namn i en konversation. Informationen har automatiskt släppts igenom till ditt medvetande.

Det finns miljontals intryck som samtidigt når kroppen via sinnesorganen, utan att vi ger akt på dem. Men vi kan också avsiktligt skifta uppmärksamheten åt olika håll. Pröva att fokusera på hur dina fotsulor känns. Märker du att det finns en ständig ström av sinnesintryck därifrån som inte släpps in i medvetandet förrän du tillåter dem? Det här styrandet av uppmärksamheten är nödvändigt för att vi ska kunna koncentrera oss på det vi vill göra. Vid ett tillstånd som adhd är det ofta svårt att rikta sin uppmärksamhet dit man vill. Det krävs en stor ansträngning för att koncentrera sig, vilket gör att man fort blir trött.

 

Intryckskänslig blir trött
Monika Gydemo jobbar som arbetsterapeut på neuropsykiatriska mottagningen på centralsjukhuset i Karlstad. Till vardags träffar hon många patienter vars perception fungerar lite annorlunda. Många av dem upplever problem med trötthet som en följd.

– Att ha svårt med vardagliga saker, som att vara i ett rum med andra människor utan att kunna skärma av, är typiskt trötthetsframkallande. Det kan finnas både bland dem med adhd och autismspektrumtillstånd, berättar hon.

Monika poängterar att det fungerar olika för varje person. Hon och de andra arbetsterapeuterna på mottagningen kartlägger därför varje individs behov noggrant, för att sedan hjälpa till med förslag på hur man kan förenkla tillvaron så mycket som möjligt. Hur perceptionen fungerar är en viktig del av varje kartläggning. Och svaret är ofta att stöttning behövs.

– Känslighet för särskilt hörsel- och synintryck är väldigt vanligt i de här grupperna. Men många förstår inte att tröttheten kan bero på det, säger hon.

 

Information är viktigt
För trött, det blir man. Vissa patienter är utmattade redan när de kommer till mottagningen eftersom bilfärden dit har varit så ansträngande. Och eftersom folk i allmänhet inte blir trötta av sådana situationer, är det inte alltid som omgivningen kan sätta sig in i situationen. Ibland kan den som har perceptionsproblem till och med råka ut för att folk tror att de överdriver eller hittar på.

– Jag hade exempelvis en patient som hade svårt för vissa färger, och till och med kunde må illa av dem. Det var inte så lätt att förklara, och omgivningen kunde säga att hon skulle sluta larva sig, berättar Monika Gydemo.

För att få både omgivningen och patienten att förstå vad hen mår bra av krävs information. Det är en stor och viktig del av arbetet som utförs på mottagningen. Både de personer som patienten möter i hemmet och på arbetsplatsen kan behöva förstå vilka begränsningar som finns.

– På arbetsplatsen kan det vara bra att veta om en person inte klarar att jobba i kontorslandskap för att det är för mycket ljud.

 

Åtgärder
Monika Gydemo gör både hem- och arbetsplatsbesök. På plats är det lättare att se vilka åtgärder som går att göra. Den som bor nära en gnisslande hiss kanske kan byta sovrum eller sätta upp ljuddämpande textilier medan den som har ett skarpt ljus på arbetsplatsen kan må bättre av att byta lysrören mot någon annan sorts belysning. Men det är inte bara synen och hörseln som kan vara påverkad. Samma sak kan gälla även de andra sinnena. Lukter, smaker och beröring kan upplevas annorlunda. Ibland skapar de obehag, vilket gör att man håller sig på spänn för att undvika dem.

– För en person som är känslig för beröringen är det inte beröringen i sig som gör att man blir trött, men att hela tiden vara vaksam så att ingen klappar en på axeln kan göra att man blir det, berättar Monika Gydemo.

Så här jobbar arbetsterapeuten med perceptionssvårigheter som leder till trötthet

  • Arbetsterapeuter är specialiserade på att hjälpa klienter att klara av aktiviteter i vardagen och på arbetet så bra som möjligt.
  • Genom noggranna kartläggningar, med bland annat besök i hemmet eller på arbetsplatsen, får arbetsterapeuten inblick i vad som kan göra klienten trött. Tillsammans kommer man på vilka strategier och hjälpmedel som kan tänkas fungera.
  • Strategier kan exempelvis vara att förlägga aktiviteter till tider då det är lugnt. Det kan också handla om att ta pauser vid rätt tidpunkt, och mycket annat.
  • Det finns mängder av hjälpmedel för den som är känslig för intryck. Ett exempel är specialgjorda öronproppar där man kan bestämma “styrkan” på ljudet man vill höra. Vissa hjälpmedel kan man få av sin arbetsgivare eller av arbetsförmedlingen.
  • Fler tips på hjälpmedel som fungerar kan man få i “Hjälpmedelsboken” av Gunilla Gerland.
Annons