Nästa artikel

  • "Ljudkänsliga personer drar ofta slutsatsen att ljud är mer skadliga för dem, eftersom de reagerar mer på elvipsen och dammsugaren. Ljuden är inte mer skadliga, men hjärnans larmsystem reagerar mer på ljuden", säger Katarina Molin.

  • Katarina Molin är legitimerad psykolog vid KBT-Psykologerna i Uppsala. Hon behandlar patienter med ljudkänslighet med KBT och har tidigare jobbat på Hörselmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Slamrande disk, skräniga caféer, skärande sirener… Knappast favoriter för någon, men den som lider av ljudkänslighet får starkt obehag av vardagsljud. Hörselskydd riskerar att förvärra problemen, men undsättning finns i form av kognitiv beteendeterapi (KBT).

Att överväldigas av rockkonserter eller ösiga fester är helt normalt. Men små vardagliga ting som prasslande papper, krasande knäckebröd eller rinnande vatten kan ge starkt obehag hos ljudkänsliga personer. Rädslan för vardagsljud skapar dessutom en ond cirkel av stress. Katarina Molin är legitimerad psykolog som tidigare jobbat på hörselmottagning. Idag jobbar hon på privatklinik, då och då behandlar hon personer med ljudkänslighet genom KBT.

– Patienten kanske undviker att dammsuga och diska, inte går på café eller tar långa omvägar på stan för att slippa oväsen från vägarbete. Det finns saker som personen vill göra, men inte kan. När ljudkänsligheten påverkar ens vardag ordentligt ska man söka hjälp, säger Katarina Molin.

 

Vanligt med psykologisk samsjuklighet
Uppskattningar tyder på att uppemot åtta procent av befolkningen upplever ljudkänslighet (även kallat hyperakusi) men vetenskapen har inte fastslagit vad tillståndet beror på. Audiologi, neurologi och psykologi spelar in i sjukdomsbilden. Vad som står klart är att samsjukligheten är hög. En studie från 2013 visade att 56 procent av de ljudkänsliga personerna hade minst en psykisk sjukdom (Jüris et al.).

– Allt fler söker hjälp för ljudkänslighet, men det är svårt att säga varför det ökar. Fler fall av utmattningssyndrom kan vara en förklaring. Det kan också bero på att fler använder hörselskydd. Det är viktigt att skydda öronen i riktigt ljudrika miljöer, men inte för mycket – öronen behöver tränas, säger Katarina Molin.

Den som vill ha hjälp ska som första steg vända sig till en öron-näsa-halsmottagning, för att säkerställa att känsligheten inte har fysiologiska orsaker. Läkaren kan därefter ge remiss till psykolog.

– Det är viktigt att få klartecken från läkare. Ljudkänsliga personer drar ofta slutsatsen att ljud är mer skadliga för dem, eftersom de reagerar mer på elvipsen och dammsugaren. Ljuden är inte mer skadliga, men hjärnans larmsystem reagerar mer på ljuden. Det är viktigt att förstå, annars kanske man inte vill utsättas för ljud alls, säger Katarina Molin. 

 

Så funkar terapin
Under 2014 deltog 60 ljudkänsliga personer i en studie vid Uppsala universitet. Hälften delades in i en kontrollgrupp, resten behandlades med KBT mot ljudkänslighet. KBT-gruppen fick snabb och beständig förbättring. KBT är en förhållandevis ny behandling mot ljudkänslighet, därför kan etableringsgraden variera i landstingen. En behandling består generellt av sex KBT-tillfällen med psykologen.

– Först bedömer vi om det är ljudkänslighet det handlar om: att man undviker ljud och känner obehag och rädsla. Vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan det ibland handla om irritation vid ljud, då finns inte lika mycket vetenskapligt stöd om att KBT-behandling funkar, säger Katarina Molin.

Nästa steg är att patienten lär sig mer om tillståndet. Som nämnt är det viktigt att förstå att ljuden inte är farliga, bara att obehagströskeln är lägre. Därefter är det dags att utsätta sig för ljud, särskilt sådana patienten tycker är obehagliga.

– Behandlingen kan utifrån sett verka lustig, det är elvispar, dammsugare, mobiltelefoner… Ibland går vi ut och utsätter oss för obehagliga ljud och tränar på att stanna kvar i dem, i kombination med tillämpad avslappning, säger Katarina Molin och understryker:

– Ingen tvingas genom behandlingen! Vi jobbar stegvis, planerat och kontrollerat, som ett team. Patienten är ju expert på hur ljudkänsligheten ser ut för just den personen. Vi väljer ljud som är relevanta, obehaget ökar stegvis och man har avslappning som verktyg. Det gör att patienten kommer kunna hantera ljuden, stressen och osäkerheten som uppstår i samband med ljuden.

 

Hörselskydd då?
Sista steget i terapin är att planera in någon form av belöning.

– Vad vill du göra i vardagen, nu när du tränat på att hantera ljud? Kanske vill du lyssna på den där kören du varit nyfiken på, besöka ett café, något du inte kunnat göra förut. För vissa patienter behövs bara några få träffar och hemuppgifter för att inse att ljuden inte är farliga för dem.

Är inte hörselskydd en smidigare lösning, kanske du undrar. Men resultatet blir ökad ljudkänslighet, enligt flera studier. Men i vissa situationer är det svårt att bearbeta ljuden, då kan det finnas fler vinster än förluster med hörselskydd. Psykologen kan hjälpa dig bedöma när hörselskydd är ett klokt val.

– Du måste inte sluta med hörselskydd, men överlag rekommenderar vi att inte använda hörselskydd för att undvika vardagsljud, säger Katarina Molin.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)
En förhållandevis modern form av psykoterapi som utgår från kognitiv psykologi och inlärningspsykologi. KBT är en effektiv behandlingsmetod vid olika psykiska och somatiska problem. Att använda KBT vid ljudkänslighet är förhållandevis nytt, men visar lovande forskningsresultat.

Kategorier: 
Liv & Hem
Annons