Nästa artikel
Premium När vi skjuter upp sysslor medvetet, trots att det får negativa konsekvenser, kallas det prokrastinering. Och det gäller att vara vaksam. Om det här beteendemönstret tar över för mycket kan det orsaka en hel del onödigt lidande.
De flesta känner nog igen det där med att gärna skjuta upp en svår arbetsuppgift, disken eller storstädningen. Sådant som känns mindre roligt att ta tag i, helt enkelt. Men prokrastinering kallas den här typen av uppskjutarbeteende först då vi medvetet skjuter på en uppgift – trots insikten om att det kommer att få negativa konsekvenser. När prokrastineringen ställer till det i större utsträckning kallas den patologisk och blir ett dysfunktionellt beteendemönster som gör det
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Därför lockas många autistiska personer av lajv – ny forskning
- Anna utsattes för tvångsvård: ”Jag skrek av rädsla”
- Bättre tonårssömn – psykologens råd till föräldrar som vill stötta
- Tidiga insatser för små barn med autism uteblir ofta – trots riktlinjer
- Är min partner rätt för mig? Maria Farm förklarar relations-OCD
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"
- Ulrika Aspeflo: "Varenda stund jag träffar en elev tänker jag till"