Nästa artikel
Premium När vi skjuter upp sysslor medvetet, trots att det får negativa konsekvenser, kallas det prokrastinering. Och det gäller att vara vaksam. Om det här beteendemönstret tar över för mycket kan det orsaka en hel del onödigt lidande.
De flesta känner nog igen det där med att gärna skjuta upp en svår arbetsuppgift, disken eller storstädningen. Sådant som känns mindre roligt att ta tag i, helt enkelt. Men prokrastinering kallas den här typen av uppskjutarbeteende först då vi medvetet skjuter på en uppgift – trots insikten om att det kommer att få negativa konsekvenser. När prokrastineringen ställer till det i större utsträckning kallas den patologisk och blir ett dysfunktionellt beteendemönster som gör det
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Pianot blev räddningen i det svåra – nu sprider Anna kunskap om autism
- Rapport: Tidiga insatser avgörande för att stoppa läs- och skrivkrisen
- Neurotypisk och neurodiversitet – vad betyder begreppen?
- Så här funkar WISC-testet
- Kostsam kunskapslucka: Förvärrar hormonsvängningar kvinnors adhd-symptom?
- Tvångets grepp – 4 lästips om OCD
- 10 märkliga saker neurotypiker gör