Vad är neurofeedback?
Neurofeedback är en behandlingsmetod för psykiatriska funktionsnedsättningar som är vanlig i USA och Europa. Intresset för denna metod ökar och har nu kommit till Sverige.
Metoden har studerats sedan 1960-talet och med hjälp av teknikutveckling har metoden förfinats. Under senare år har flera studier kommit fram till att neurofeedback effektivt kan behandla bland annat ADHD-symtom.
Det finns mycket internationell forskning och metoden används med framgång i bland annat Norge, Tyskland och i USA. USA har kommit längst med forskningen och det amerikanska barn läkarförbundet rekommenderade förra året (2013) Neurofeedback som den första insatsen för barn med ADHD.
Hur fungerar neurofeedback?
Under en neurofeedbackbehandling får klienten feedback på sin egen hjärnaktivitet. Elektroderna som placeras på hårbotten mäter hjärnaktiviteten och en dator processar dessa hjärnvågsfrekvenser. Den här aktiviteten kommer klienten till del i form av visuell och/eller auditiv feedback. När klienten tittar på skärmen och får visuell feedback produceras hjärnvågsaktivitet. Träningen syftar till en mer reglerad prestation.
Siegfried Othmer har tillsammans med sin fru Susan Othmer grundat EEG institute och utvecklat professionell träning med neurofeedback enligt Othmer-metoden.
Av vissa anses neurofeedback som kontroversiellt. Special Nest har pratat med Siegfried Othmer om varför han anser det vara framtidens behandlingsmetod.
Vad är neurofeedback?
– Om jag säger till dig att du ska lyfta din arm så kan du göra det utan problem. Men om jag säger till dig att du ska tala om hur du gjorde det så blir det svårare. För att kunna tala om det behöver du veta hur hjärnan fungerar. Neurofeedback är en direkt utbildning av hjärnfunktionen, genom vilken hjärnan lär sig att fungera mer effektivt och belönas när den ändrar sin egen verksamhet till mer funktionella mönster. Neurofeedback kallas också biofeedback eftersom att den är baserad på elektrisk hjärnaktivitet, där elektroder (EEG) som placeras på huvudet läser av hjärnvågorna för se sin egen aktivitet i realtid. Man kan säga att det är en träning i hjärnans självreglering, vilket är en nödvändig del för god hjärnfunktion.
Vilka har hjälp av träningen?
– Allas hjärnor, oavsett i vilket skick de är i, kan tränas till att fungera bättre än de gör idag. Om du ska bli bättre på golf, fotboll eller att räkna matematik så måste du träna. Samma sak gäller hjärnan. Med neurofeedback utvecklar du en bättre hjärnfunktion.
Från vilken ålder går det att påbörja en träning?
– Vi har sett bevis för att det fungerar från 3 månaders ålder. Vi har också sett resultat från innan förlossningen då träningen genomförs på havande mödrar. Blivande mödrar som lider av anknytningssvårigheter och som genomfört neurofeedback har visat att stressnivån sjunker hos både mamma och barn, samt att anknytningen då barnet föds fungerar bra. Men man kan börja träna i vilken ålder som helst.
Hur kan det hjälpa barn med autism, add och adhd?
– Vi har många gånger sett att förmågorna till att fungera i sin omvärld förbättras så drastiskt att en psykolog som tidigare diagnostiserat ett barn med autism i en ny testsituation säger ”Det här barnet har inte en diagnos. Det här barnet är inte längre autistiskt.” Men det handlar ofta om komplexa saker, hela hemmiljön är ofta katastrof och man kanske också har flera andra insatser i form av ändrad kost med mera. Ett barn med en problematik i form av autism, adhd eller add behöver kartläggas och flera insatser kan vara nödvändiga. Neurofeedback bör sättas in först när hemmiljön blir så pass hanterbar att övriga insatser blir lättare att införa.
Om du har en kognitiv funktionsnedsättning eller är svagbegåvad?
– Då är neurofeedback att föredra. I USA har vi sett barn med svag begåvning utveckla sitt IQ med hjälp av intensiv neurofeedbackträning.
Finns det olika metoder att använda sig av?
– Ja. Men jag kan inte säga om en metod är bättre eller sämre än någon annan. Det handlar mer om att personen som håller i träningen kan sin sak. Det är viktigt att det är en etisk och ärlig kommunikation mellan den som tränar och den som erbjuder träningen. Fungerar det inte ska träningen inte fortsätta.
Hur kommer det sig att vi inte har hört så mycket om neurofeedback i Sverige?
– Neurofeedback är ett hot mot alla professioner inom medicin, mot hela läkarkåren och läkemedelsföretagen. Människor har en stor tilltro till sin universitetsutbildning, att den ska bära dem genom hela arbetslivet. Men internetrevolutionen har ändrat riktningen för hur det här fungerar. Numera kommer klienter utan medicinsk utbildning till ett läkarbesök och har redan läst på om symtomen för sin sjukdom, och har ofta förslag till behandling. Föräldrar har blivit experter på vad de vill ha till sina barn, de har läst allt som går att komma över för att få allt det bästa. Min uppfattning är att det här utmanar hela systemet.
En läkare kan inte längre säga att neurofeedback inte existerar och inte fungerar för föräldrar testar själva, på annat håll, och läser på. De ser dessutom att det fungerar och förbättrar förmågor, koncentration och kognitiva färdigheter hos deras barn. Ska de då sitta och vänta? Det kommer de inte att göra. Det är föräldrarna till barn som är i behov av hjälp just nu, föräldrar vars hela livssituation ställts på ända, som leder revolutionen.
Jag respekterar verkligen läkarkåren och dess kunskap. Jag kräver inte heller att de ska kunna neurofeedback. Men idag behöver de förstå vad neurofeedback är, hur det kan användas och till vem de ska remittera.
Hur tror du att neurofeedback kommer att användas i framtiden?
– Både kliniskt och i hemmet av enskilda individer. Vi kommer att se en stor variation både på teknik och på personer som utför detta. Det kommer att bli en nyhet, flera personer kommer att se detta som ett sätt att tjäna pengar och vara först med metoden. Ungefär som när mobiltelefonerna kom, det fanns massor med märken och modeller. Sedan kommer det automatiskt att sorteras ut till att bli de bästa som fortsätter med metoden, de som följer forskningen och ser till att hela tiden utveckla och förfina sitt arbete och som kan visa på konkreta resultat hos sina patienter.
Det här kommer långsiktigt att bli räddningsmetoden för psykiatrin. I en verksamhet där massor med nya metoder presenteras varje vecka kommer neurofeedback att fortleva. De vet inte vad de ska göra med de ökande patientantalet och svåra fallen idag. Det går inte att medicinera bort, det behövs mer effektiva metoder. Det kommer också att bli en avgörande metod då människor åldras, då kroppen fungerar och har hälsan men hjärnan slutar fungera som den bör på grund av Parkinson, Alzheimer etc.
Det är en dyr metod. Finns det en risk att de ekonomiskt starka blir ännu mer kapabla och smarta, samtidigt som den andra delen halkar efter?
– Ja. Vi har problem med att det inte är ett likvärdigt samhälle. De rika blir rikare och de smarta blir smartare. Men utvägen är inte att utesluta metoder. Neurofeedback som metod behöver lyftas till en politisk nivå, man behöver förstå de samhällsekonomiska effekterna. Vi vet idag att ju tidigare man sätter in insatserna desto mer effektiva är de och det genererar lönsamhet långsiktigt då dessa barn utvecklas till att fungera i samhället och faktiskt ha ett jobb.
De personer som behöver detta mest är de personer som är ickekapabla att fungera i samhället utan stöd. Dessa barn skulle behöva neurofeedback tidigt.
Vad är nästa steg?
– Vi är fortfarande i begynnelsen av neurofeedback. Det är inte accepterat ännu. Allt går långsamt. Man skulle kunna tro att vetenskapen är öppen för nya idéer men så är det inte. Alla sitter och håller på sitt, eller så ska de utvärdera om och om igen.
Det här är en helt ny form av kompetens, som måste utvecklas och spridas. Det är som de tidiga dagarna av datakunskap. Några få satsade på det, lärde sig, utvecklade – och sedan kom ”belöningen” i form av internet.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Björn Rudmans bästa tips för att hantera stress vid adhd
- Psykologernas 10 tips för bättre relationer i skolan
- Kirurgens bästa tips för en enklare vardag vid adhd – ny bok
- Unika planer på ny mottagning för autism och självskadebeteende
- Så ges bättre stöd vid kognitiva svårigheter – 5 tips ur bok om PFA
- Så här funkar WISC-testet
- Så fungerar adhd-medicin