Nästa artikel
-
Peter Salmi är utredare på Socialstyrelsen.
-
MaiBritt Giacobini arbetar som barn- och ungdomspsykiater i Botkyrka.
Premium Barn till utlandsfödda föräldrar får adhd-diagnos hälften så ofta som barn med föräldrar som är födda i Sverige. Det visar statistik från Socialstyrelsen. För dessa barn kan en utebliven diagnos medföra stora negativa konsekvenser. "Svårigheterna i skolan kan bli ännu större, och det finns ökad risk för missbruk och kriminalitet om barnet inte klarar skolan på grund av sin adhd", säger barn- och ungdomspsykiatern MaiBritt Giacobini till Special Nest.
Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat sedan 2006. År 2020 hämtade 6,6 respektive 3,4 procent av alla pojkar och flickor i åldrarna 10–17 år ut minst ett adhd-läkemedel på recept. År 2017 var motsvarande siffror 5,6 respektive 2,6 procent. Eftersom alla inte påbörjar läkemedelsbehandling efter adhd-diagnos innebär detta att fler har diagnosen. Socialstyrelsen uppskattar att 4,5 procent av flickorna och nästan 9 procent av pojkarna i Sverige hade diagnosen 2020. Det förekomme
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Motiverande samtal på chatten
- Lär dig mer om problematisk skolfrånvaro – 8 lästips
- Barn med funktionsnedsättning drabbas oftare av mobbning
- "Alla barn ska få gå på kalas"
- ”Alla barn har rätt till en meningsfull fritid”
- Forskaren: ”Sätt alltid människan före diagnosen”
- Vuxen med npf – Så går en utredning till